Barnafödandet smittar på arbetsplatser

Om en kollega just fött ett barn ökar sannolikheten att andra också kommer att föda barn 13–24 månader senare med ungefär 10 procent. Effekten avklingar sedan. Men det verkar även som om påverkan sprids till individer utanför arbetsplatsen. På lite längre sikt påverkas även t.ex. kollegornas syskon.

Vissa påverkar och påverkas mer än andra

Men smittoeffekterna är inte lika för alla på arbetsplatsen.
 
– Det verkar som om likhet med och ”status” relativt den som fått barn spelar stor roll. Man påverkas av kollegor med liknande eller högre utbildning, men inte av dem med lägre utbildning. Andragångsföderskor påverkas tydligt av andra kvinnor med tidigare barn, men inte av förstagångsföderskor, säger Lena Hensvik som är en av forskarna bakom studien.

De tydliga nätverkseffekterna indikerar att de kraftiga variationerna i de svenska födelsetalen sedan efterkrigstiden delvis har sin förklaring i samspel mellan ekonomiska incitament och social påverkan.

– Tidigare studier har pekat på att föräldraförsäkringens utformning gör det ekonomiskt fördelaktigt att skjuta upp barnafödandet i sämre tider. Det innebär att födelsetalen följer konjunkturcykeln. Våra resultat bidrar till förståelsen om hur de direkta ekonomiska incitamenten fortplantas och förstärks inom och mellan sociala nätverk, fortsätter Lena Hensvik.

Förhoppningen är att resultaten ska kunna användas för att förbättra prognoser av födelsetal så att planering av t.ex. barnomsorg och skola underlättas.

Hur är analysen gjord?

Rapporten baseras på födelsemönster bland 150 000 kvinnor i fertil ålder  på arbetsplatser med upp till 50 anställda under 1997–2004. I undersökningen jämförs hur fertilitetsbeslut bland kvinnor med liknande egenskaper (ålder, utbildning, bostadsregion, sektor, industri etc.) förändras då en kollega nyligen fött ett barn, och när så inte är fallet.