Bristande matchning kan ge kortare anställning och sämre inkomstutveckling

Arbetsgivare som anställer ny personal har inte alltid möjlighet att bedöma exakt hur väl en given sökande passar för jobbet. På samma sätt kan arbets­tagare ha svårt att avgöra precis vilka egenskaper som efterfrågas i ett speciellt arbete. Denna dubbla osäkerhet kan leda till att matchningen mellan arbetsgivare och arbetstagare blir av dålig kvalitet, och lyfts ofta fram som en bidragande förkla­ring till de löne- och sysselsättningsmönster vi ser på arbetsmarknaden.

Osäkerhet leder till sämre löneutveckling och att fler slutar

Rapportförfattarna studerar svenska män födda 1951–1979. Med data från den militära mönstringen har författarna utöver vanlig bakgrundsinformation som t.ex. ålder och utbildning även tillgång till uppgifter om t.ex. logiskt tänkande och social förmåga. Rapportförfattarna jämför sedan hur väl nyanställda mäns förmågor stämmer överens med förmågorna hos de som redan är anställda hos samma arbetsgivare.

Rapportförfattarna finner att anställningar som görs under högre osäkerhet, där de nyanställda har kort tidigare arbetslivserfarenhet, leder till matchningar av sämre kvalitet. Det leder i sin tur till en sämre löneutveckling och att fler anställningar avslutas.

För oerfarna arbetstagare tycks en sämre matchning inte spela någon roll för ingångslönen, men leder till betydligt lägre löneökningar och till att fler slutar sin anställning inom 6 månader.

– En förklaring är troligtvis att löneökningarna uteblir då arbetsgivaren inser att matchningen inte var bra, säger Lena Hensvik som är en av forskarna bakom rapporten.

– Vi visar att processen då arbetstagare söker efter passande jobb har en stor effekt på arbetsmarknadsutfallen bland unga och oerfarna arbetare. Mönstret kan vara en orsak till att de här grupperna har svårare att få jobb och kan också delvis förklara den högre rörligheten bland arbetstagare i början av karriären, avslutar Lena Hensvik.

Data och metod

Analysen genomförs med hjälp av ett datamaterial som kombinerar uppgifter om löner och förmågor för i stort sett alla svenska män födda mellan 1951 och 1979. Hur väl en nyanställd passar för ett visst jobb mäts utifrån skillnaden mellan nyanställdas egenskaper och egenskaperna hos dem med åtminstone 3 års anställningstid. Tanken är att den senare gruppen har de egenskaper som jobbet kräver. För att fånga osäkerhet vid anställningstillfället används uppgifter om tidigare arbetslivserfarenhet och sysselsättningsstatusen året innan en anställning påbörjas.