Den svenska skolan – effektiv och jämlik?

1990-talet var ett mycket turbulent årtionde för det svenska skolsystemet. Ett antal reformer förändrade svenskt utbildningsväsende från ett av de mest centraliserade systemen i västvärlden till ett av de mest decentraliserade – med målstyrning som ledstjärna. Genom decentraliseringen blev kommunerna huvudmän för ungdomsutbildningen. I början av 1990-talet infördes även fritt skolval och kommunerna ålades att finansiera fristående skolor. Samtidigt ledde Sveriges ekonomiska kris till kraftiga neddragningar inom skolan. Vilka effekter hade dessa förändringar på studieresultaten? Hur påverkades effektiviteten och jämlikheten?

Svaga elever drabbas hårdast av ökade skillnader

Skillnaden i spridning av resurser och kunskaper har varit mycket låg i Sverige historiskt sett. Det finns tecken som tyder på att 1990-talets utveckling har ökat skillnaderna mellan elever vad gäller tilldelningen av resurser. Tidigare forskning, och våra egna analyser, visar att resurser har betydelse för studieresultat, särskilt för elever med studiesvag bakgrund. Neddragningarna under 1990-talet har alltså framförallt drabbat utlandsfödda elever och elever med lågutbildade föräldrar. Den krisstämpel som ibland sätts på den svenska skolan är dock betydligt överdriven. Kunskaperna hos den svenska befolkningen står sig mycket väl i internationell jämförelse. Sverige klarar sig också bra i jämförande studier av skolelevers kunskaper.

Problem med lärarrekrytering

Rekryteringen av lärare till ungdomsutbildningen hotar att bli ett stort problem. Runt 50 procent av lärarkåren är idag 50 år eller äldre. Rekryteringen av lärare under de senaste 30 åren har alltså varit svag. Antalet sökande har minskat och de sökandes kvalifikationer har försämrats. Denna utveckling beror sannolikt på en svag relativlöneutveckling för lärare. Under 1990-talet verkar även lärarnas arbetssituation ha försämrats. Andelen lärare som uppger att de lider av besvär orsakade av psykiska påfrestningar i arbetet har ökat mer än övriga yrkesgrupper.

Konsekvenser av att fritt välja skola

Det fria skolvalet har idag relativt stor omfattning, framförallt i storstadsregioner. Hur har införandet av ett fritt skolval påverkat elevernas prestationer? Internationella studier tyder inte på att elevers studieresultat förbättras av att gå i privata skolor. Våra egna analyser tyder dock på att tillskottet av fristående skolor kan ha förbättrat studieresultaten för majoriteten av elever. Sambandet är relativt svagt och det finns inga sådana effekter för elever med studiesvag bakgrund.

Bättre utvärdering av svenska skolor

En central och standardiserad utvärdering är en förutsättning för att ett decentraliserat skolsystem ska fungera väl, menar rapportförfattarna. Det måste vara möjligt att jämföra skolor med varandra för att kunna skilja ut framgångsrika respektive mindre framgångsrika skolor. För att kunna göra det behövs fler kvantitativa kunskapstester. Kunskapstesterna bör komma tidigare än idag och de bör även kompletteras med kvalitetsinspektioner. Dessa båda utvärderingsinstrument bör ingå i en genomtänkt utvärderingsstrategi av de svenska skolorna.

IFAU-rapporten ”Education, efficiency, and equality – An analysis of Swedish school reforms during the 1990s” är författad av Anders Björklund, Per-Anders Edin, Peter Fredriksson och Alan Krueger och den är en engelsk version av 2003 års rapport från SNS välfärdspolitiska råd. I relation till den svenska rapporten är denna version utförligare och innehåller mer information om hur rapportförfattarna gått tillväga för att analysera olika frågor.