Den treåriga yrkesutbildningen på gymnasiet bidrog till färre unga mammor

Att få barn tidigt betraktas som ett stort socialt problem i många länder då tonårsföräldrar ofta hamnar i en besvärlig situation med svag ekonomi och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I Sverige har andelen mödrar som fick sitt första barn under tonåren minskat de senaste decennierna och tonårsfödslar var år 2008 betydligt mindre vanligt än i de flesta andra OECD-länder.

Det debatteras en hel del om hur man bäst förebygger graviditeter bland tonåringar. Ofta diskuteras utbildningens betydelse: En längre utbildning kan t.ex. leda till att barnafödandet skjuts upp om individen inte upplever sig ha tillräckligt med tid eller pengar för att ta hand om barn under utbildningen. De som har högre utbildning får också generellt barn senare, men det är svårt att bestämma om det verkligen är utbildningen som påverkar barnafödandet eller om det beror på andra faktorer som vi inte kan observera.

Flickor med höga betyg eller högutbildade föräldrar påverkades

Genom att studera försöket med förlängda yrkesprogram i gymnasiet i slutet av 1980-talet finner rapportförfattarna att kvinnor som började en längre gymnasieutbildning minskade sitt barnafödande i unga år. Sannolikheten att ha fått barn vid 20 års ålder minskade med omkring 44 procent för dem som började treåriga yrkeslinjer jämfört med dem som började tvååriga. Det var dock endast kvinnliga gymnasiestudenter som hade höga avgångsbetyg från grundskolan eller relativt högutbildade föräldrar som sköt upp sitt barnafödande. Barnafödandet bland kvinnor med låga grundskolebetyg eller lågutbildade föräldrar påverkades inte av den längre skolgången. Manliga gymnasiestudenter påverkades inte heller.

– Utbildningslängden hade inte någon effekt på antalet barn vid 32 års ålder, så kvinnorna har snarare senarelagt barnafödandet än minskat antalet barn, säger Caroline Hall som är en av rapportförfattarna.

Försöksverksamhet med förlängda yrkesprogram

För att fånga orsakssambandet utnyttjas försöksverksamheten med förlängda yrkeslinjer i gymnasieskolan 1988–1990. Elever i kommuner som deltog i försöket jämförs med elever i kommuner som inte deltog. Alla som påbörjade en yrkesutbildning under 1986–1990 ingår i studien.