Diskriminering eller kvalifikationsskillnader?

Varför har invandrare lägre löner än infödda? Är huvudskälet diskriminering på arbetsmarknaden? Eller står förklaringen huvudsakligen att finna i att invandrare har sämre kvalifikationer än infödda? Dessa typer av frågor analyseras i en ny IFAU-rapport. Den konkreta frågeställningen i rapporten är vad som förklarar löneskillnader mellan individer från minoritetsgrupper och vita i USA. Rapporten fokuserar framförallt på skillnaden mellan afro-amerikaner (svarta) och vita men analyserar även lönegapet mellan individer med ett spanskt eller mexikanskt ursprung och vita.

Skillnader i kvalifikationer viktigare än diskriminering

Författarna visar att om de tar hänsyn till skillnader i kvalifikationer innan arbetsmarknadsinträdet så mer än halveras löneskillnaden mellan t ex svarta och vita. Skälet till att minoriteter har lägre löner än vita i USA har alltså främst att göra med att de har sämre kognitiva och icke-kognitiva färdigheter än vita. Dessa kvalifikationsskillnader existerar redan vid 5 eller 6 års ålder och det formella utbildningssystemet förmår inte minska dem.   

Utbildningsinsatser vid ung ålder

Eftersom kvalifikationsskillnader verkar vara viktigare än arbetsmarknadsdiskriminering för att förklara lönegapet mellan svarta och vita argumenterar författarna för att diskrimineringslagstiftning inte är den mest effektiva politiken för att minska lönegapet. En effektivare politik riktar istället in sig på att förhindra att skillnader i kognitiva och icke-kognitiva färdigheter uppstår. Författarna argumenterar alltså för utbildningsinsatser som riktas mot barn med ofördelaktiga uppväxtförhållanden. Sådana åtgärder bör sättas in redan innan barnen nått skolåldern.

Metod och data

Analysen är huvudsakligen baserad på datamängden NLSY (National Longitudinal Study of Youth). Datamängden utgörs av ett urval av individer (födda 1962–64) som följts från tonåren och framåt. Författarna analyserar data på t ex löner fram t o m 2000. Kvalifikationer innan arbetsmarknadsinträdet mäts med ett färdighetstest som individerna typiskt gjorde vid 16 års ålder. Testet liknar det test som görs vid mönstringen i Sverige. Med hjälp av dessa data skattar författarna löneregressioner med och utan kontroll för testresultatet. De undersöker sedan hur lönegapet mellan olika etniska grupper förändras då de kontrollerar för testresultat.