Effekter av sanktioner i Schweiz

Sanktioner vanliga i Schweiz

I Schweiz är det betydligt vanligare än i Sverige att arbetssökande får sanktioner på grund av att deras beteende inte överensstämmer med reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Drygt 8 procent av individerna fick en sanktion under den period som studeras i rapporten (1998–99). Det kan sättas i relation till Sverige där knappt 0,3 procent underrättades om att deras ersättning skulle kunna ifrågasättas under perioden 2004–08.

Sanktionsproceduren i Schweiz

Den arbetssökande meddelas skriftligen att en sanktion kan komma att utfärdas (en s.k. varning). Den arbetssökande ges sedan en möjlighet att förklara sig. Om förklaringen är godtagbar utdelas ingen sanktion. Annars får den arbetssökande ingen ersättning alls under maximalt 60 dagar.

Både varningar och sanktioner förkortar arbetslöshetsperioden

En varning gör att sannolikheten att den arbetslöse får ett jobb ökar med 17 procent. Om en sanktion sedan också utfärdas ökar sannolikheten med ytterligare 16 procent.

Sanktioner leder till lägre inkomster

Sanktionen förkortar arbetslöshetsperioden. De arbeten som de arbetssökande tar som en följd av sanktionen är dock kortvarigare än vad de annars skulle ha varit. Detta är ett skäl till att sanktionen leder till lägre inkomster på två års sikt. Sannolikheten att få jobb ökar, men inkomsten minskar så mycket att sanktionens totala effekt på den arbetssökandes inkomster är negativ.

Det finns en preventiv effekt av sanktioner

Risken att få en sanktion påverkar beteendet bland alla arbetslösa. Om risken att få en sanktion ökar förkortas arbetslösheten för alla arbetslösa. Ett sanktionssystem har alltså preventiva effekter. 

Data och metod

Rapporten studerar ett urval av arbetslösa som blev arbetslösa mellan augusti 1998 och juli 1999. Analysen är baserad på ca. 24 000 arbetslöshetsperioder.