Elever i åldersintegrerade klasser presterar sämre

Rapporten jämför elever som gått i traditionella klasser med elever som gått åldersintegrerade klasser på mellanstadiet. I årskurs 6 har den senare gruppen sämre resultat på tester som mäter ordkunskap, matematik och spatial förmåga. Effekten är stor (5 procentenheter) och skiljer sig inte åt mellan pojkar och flickor samt mellan svensk- och utlandsfödda barn. I årskurs 9 finns det däremot inga statistiskt säkerställda betygsskillnader. Studien bygger på ett rikt datamaterial som gör det möjligt att ta hänsyn till många faktorer som annars skulle kunna snedvrida resultaten. Till exempel tar vi hänsyn till skillnader i lärares attityder i många frågor. Det är viktigt att beakta sådana skillnader eftersom enkätsvaren indikerar att lärare i åldersintegrerade klasser lägger mindre vikt vid läxor, baskunskaper och formella prov.

Åldersintegrerade klasser har blivit allt vanligare

År 2000 gick omkring en fjärdedel av alla barn i åk 4 och 5 i en åldersintegrerad klass, dvs. en klass där elever från två eller tre årskurser blandas. Åldersintegrerade klasser har skapats av både pedagogiska skäl och p.g.a. bristande elevunderlag. Tyvärr kan vi i data inte skilja på dessa två motiv.

Omfattande register- och enkätdata

Vi jämför elever som fått åldersintegrerad undervisning med elever som fått traditionell undervisning i åk 4–6 med hjälp av omfattande register- och enkätdata om elever, föräldrar och lärare. Rapporten studerar cirka 8 500 barn i 35 kommuner. Eleverna följs från årskurs 3 (1992) tills de lämnade grundskolan (1998).