En granskning av arbetsförmedlingens klassificeringar av arbetshandikapp

Administrativa data jämförs med intervjudata 

I rapporten jämförs Ams data över arbetshandikappade arbetssökande med de arbetssökandes egna uppgifter om arbetshandikapp. Sannolikheten att en individ ska vara klassificerad som arbetshandikappad hos arbetsförmedlingen, men inte själv anse sig arbetshandikappad, ökar ju längre denne varit arbetslös. När en individs sammanlagda arbetslöshet ökar med 12 månader ökar i genomsnitt sannolikheten att bli klassificerad som arbetshandikappad hos arbetsförmedlingen, utan att individen själv anser sig vara det, med drygt 1 procentenhet. Detta kan jämföras med den genomsnittliga sannolikheten att bli klassificerad som arbetshandikappad vid arbetsförmedlingen, som var 5 procent under den studerade perioden. Resultatet kvarstår även efter kontroll för en rad personliga egenskaper: ålder, kön, utbildning, barnantal, civilstånd, födelseland och bostadsort. Eftersom en sämre faktisk hälsa hos personer med längre arbetslöshet fångas upp av det självrapporterade arbetshandikappet, måste resultatet tolkas som att arbetsförmedlingen klassificerar arbetssökande som arbetshandikappade av skäl som inte enbart har med hälsan att göra.

Målen kan påverka arbetsförmedlarnas incitament att registrera arbetshandikapp

De kvantitativa mål Ams haft beträffande antalet personer i öppen arbetslöshet och i åtgärder för arbetshandikappade under den studerade perioden kan vara en orsak till att administrativa data överskattar arbetshandikappet. Genom att placera arbetslösa som inte bedöms få jobb i åtgärder för arbetshandikappade uppnås båda dessa mål lättare. Dessutom fick arbetsförmedlingar med fler arbetshandikappade mera resurser, vilket kan ha varit ytterligare ett incitament till att registrera arbetssökande som arbetshandikappade. I rapporten görs dock inga försök att relatera de kvantitativa målen eller resurstilldelningarna till klassificeringar av arbetshandikapp.

Datamaterial

I studien ingår drygt 20 000 individer som varit registrerade som arbetssökande hos arbetsförmedlingen. För dessa individer matchas administrativa data om arbetshandikapp från arbetsförmedlingarna med självrapporterade uppgifter om arbetshandikapp från Arbetskraftsundersökningarna för åren 1996, 1998 och 2000. Arbetslösheten mäts som sammanlagd tid i öppen arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder sedan 1991.

Bakgrund

En klassificering som arbetshandikappad är nödvändig för att en arbetssökande ska få tillgång till särskilda åtgärder för arbetshandikappade, såsom lönebidrag och skyddat arbete. Klassificeringen görs av arbetsförmedlaren med möjlighet till assistans av medicinsk och annan expertis. Den arbetssökande har möjlighet att neka att bli klassificerad som arbetshandikappad om han eller hon av någon anledning anser en sådan klassificering ofördelaktig, men har då inte tillträde till de särskilda åtgärderna.