Fler valmöjligheter gav små effekter på elevernas resultat

I början av 1990-talet infördes möjligheten att välja skola. Antingen en annan kommunal skola än den man bodde närmast, eller en friskola. En tanke med reformen var att öka kvaliteten på skolväsendet, genom att låta skolorna konkurrera om eleverna. En annan tanke var att eleverna kan välja den skola som passar dem bäst, vilket skulle kunna öka prestationer och motivation. Kritiker har istället lyft fram risken för ökad segregering och svårigheter att planera skolväsendet.

Rapportförfattarna har undersökt om möjligheten att välja skola själv påverkat bl.a. elevernas betyg, hur stor andel som går vidare till högskolan, framtida hälsa och arbetslöshet. De hittar små eller inga effekter.

– Vi hittar en del effekter av den ökade valfriheten, de är oftast positiva men i regel mycket små, ganska osäkra och nästan bara begränsade till städer, säger Karin Edmark som är en av rapportförfattarna. För elevernas grundskolebetyg ser vi t.ex. vissa tecken på en positiv påverkan av möjligheten att välja skola, men effekten är både osäker och liten.

Rapportförfattarna mäter hur möjligheten att välja mellan många skolor påverkar elevernas utfall.

– Vi studerar inte effekten av att göra ett aktivt val utan undersöker om möjligheten att välja spelar roll, även om man inte väljer aktivt, fortsätter Karin Edmark. Det ska påpekas att detta är ett av flera möjliga sätt att mäta effekterna av skolvalsreformen. Det är möjligt att studier som mäter andra aspekter av skolvalsreformen finner andra resultat. Det finns till exempel tidigare forskning som studerat effekten av hur stor andel av eleverna i en kommun som går i friskola. De effekter vi finner liknar dem i vissa av de tidigare studierna, men är mindre än vad andra studier pekat på.

Ett rikt datamaterial gör det möjligt att undersöka effekter av valmöjligheter

För att undersöka om det spelar roll för elevernas resultat att de haft ett stort antal skolor att välja mellan har författarna konstruerat detaljerade mått för hur många skolor eleverna har i närheten av hemmet. Det har gjorts för elever som gick i grundskolan såväl före som efter skolvalsreformerna. Genom att jämföra elever med olika många skolor att välja mellan går det att säga något om effekterna av skolvalsreformen. Elever som gick ut skolan innan reformen genomfördes används som en kontrollgrupp i studien. Man tar även hänsyn till skillnader i bakgrundsförhållanden mellan eleverna. Datamaterialet består av registerbaserad information över alla elever födda 1972–1990, samt deras föräldrar.