Förbättrade pendlingsmöjligheter gav ingen effekt på individers inkomst och sysselsättning

Teoretiska analyser pekar på att förbättrad kollektivtrafik kan öka möjligheterna på arbetsmarknaden. Det blir lättare för arbetstagarna att jobba längre bort från hemmet och de som pendlar långt kan bli mer attraktiva för arbetsgivarna om den förbättrade kollektivtrafiken kan väntas leda till högre produktivitet eller minskad risk för frånvaro.

Rapportförfattarna studerar vad som hände med sysselsättning och inkomst bland dem som fick fler pendlingsalternativ och kortare restider i och med att Upptåget började köras mellan Tierp och Uppsala år 1991. De finner inget stöd för att den förbättrade kollektivtrafiken ökade invånarnas sysselsättning och inkomst.

– Möjligen kan det faktum att det fanns tillgång till kollektivtrafik redan innan Upptåget bidra till de uteblivna resultaten, säger Ina Blind som är en av flera rapportförfattare.

Bakgrund och metod

Rapportförfattarna studerar det individuella sambandet mellan pendlingsmöjligheter och ställning på arbetsmarknaden. De jämför utvecklingen på arbetsmarknaden för personer som 1989 bodde i närheten av Upptågets stationer, med utvecklingen för jämförbara individer som bodde i närliggande områden som inte påverkades direkt av tåget. Totalt följs drygt 19 000 personer fram till 1997. Rapporten besvarar inte frågan om Upptåget var en bra idé eller inte.