Gymnasieskolans demokratiuppdrag får liten plats i politiska diskussioner
Gymnasieskolans betydelse för att fostra demokratiska och jämlika medborgare fördes förr oftare fram i propositioner och utredningar. Numera står arbetsmarknadens behov i centrum konstaterar en IFAU-rapport.
Publicerades: 17 februari 2014
Vid gymnasiereformen år 2009 minskade teoretiska ämnen på yrkesinriktade program till förmån för de praktiska. I rapporten studeras den borgerliga regeringens och oppositionens argumentation kring reformen – i vilken utsträckning rörde diskussionen hur utbildning kan bidra till demokratiska och jämlika medborgare?
Arbetsmarknadens behov lyfts fram av både regering och opposition
Rapportförfattaren finner att när regeringen argumenterade för reformen återkom arbetsmarknadens behov och färre avhopp från gymnasiet ofta. Motiveringar ur demokratiperspektiv förekommer ibland, medan jämlikhetsargument var sällsynta.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet kritiserade reformen utifrån arbetsmarknadens behov, samt frågan om allmän högskolebehörighet. I betydligt mindre omfattning fördes frågan om hur det minskade teoretiska ämnesutrymmet skulle påverka demokrati och jämlikhet ur olika aspekter fram. Vänsterpartiet avvek kraftigt från övriga partier med tydliga jämlikhetsargument.
– Att arbetsmarknadsmässiga argument har en central plats är inte förvånande, säger Per Adman som är rapportförfattare. Däremot förvånade det mig att debatten i så stor utsträckning saknade diskussion om demokrati och jämlikhet, traditionella värderingar som Socialdemokraterna stått för genom hela efterkrigstiden. Den politiska diskussionen tycks alltmer påminna om andra länders, med arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt i fokus.
Material och metod
Rapportförfattaren gör en kvalitativ textanalys av gymnasiereformen 2009 och undersöker oppositionens och regeringens argumentation i propositionen, riksdagsdebatten och betänkanden (samt oppositionens partimotioner). I rapporten diskuteras tre centrala demokratiideal: ansvarstagande medborgare, med vilket avses demokratiskt sinnade medborgare som tar ansvar för demokratin; autonoma medborgare, som syftar på att samhällsmedlemmarna har resurser och förmågan att försvara sina rättigheter och intressen; och jämlika medborgare, med vilket menas att samtliga medborgare har lika goda resurser och förmågor.
Kontakt
Om du vill veta mera kontakta Per Adman på per.adman@statsvet.uu.se.