Gymnasieskolans yrkesutbildning inför ett vägval
Gymnasiekommittén föreslår en ännu starkare betoning av förberedelse för högre studier, på bekostnad av arbetslivs- och yrkesförberedelse på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Utifrån ett historiskt jämförande perspektiv är det troligt att detta vidgar utbildningsklyftorna och ytterligare försvårar ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Det framgår av IFAU-rapporten ”Grundläggande yrkesutbildning och övergången skola-arbetsliv – en jämförelse mellan olika utbildningsmodeller”.
Publicerades: 19 augusti 2010
Resultat
Fram till 1990-talet var den svenska yrkesutbildningen huvudsakligen skolbaserad, med stora inslag av branschrelaterad utbildning. Denna utbildningsmodell hävdade sig väl gentemot både det tyska lärlingssystemet och de brittiska och amerikanska systemen med en mer generell, akademisk inriktning. Ungdomsarbetslösheten var betydligt lägre i Sverige än i Storbritannien och USA. Jämfört med Tyskland var andelen ungdomar som varken ingick i arbetskraften eller studerade – de inaktiva – lägre i Sverige, delvis pga av ett högre utbildningsdeltagande bland unga kvinnor.
Under 1990-talet har den svenska modellen alltmer närmat sig den amerikanska. De allmänteoretiska ämnena har betonats allt starkare. Ambitionen har varit att även en yrkesinriktad utbildning ska ge behörighet för högre studier. Samtidigt har branschanknytningen blivit svagare. Detta har dock inte gjort de yrkesförberedande utbildningarna populärare. Deras andel av eleverna har sjunkit och var nere på 1/3 vid utgången av 1990-talet. Andelen elever som inte fullföljer gymnasieutbildningen har också ökat markant. Det individuella programmet, som samlar elever som saknar behörighet till de ordinarie programmen, omfattar ungefär en sjättedel av förstaårseleverna. Denna utveckling kan ha bidragit till att Sveriges relativa position ifråga om ungdomsarbetslösheten har försämrats och att andelen inaktiva inte har minskat efter konjunkturuppgången i slutet av 1990-talet.
Metod
Den svenska yrkesutbildningens framväxt sedan förra sekelskiftet och fram till slutet av 1990-talet jämförs med utvecklingen av den tyska samt den brittiska och amerikanska yrkesutbildningen. Två frågor står i förgrunden i rapporten. Den första frågan handlar om hur behovet av grundläggande yrkesutbildning tillfredsställs inom de olika modellerna. Den andra frågan handlar om hur utbildningens organisation påverkar förutsättningarna för övergången mellan skola och arbetsliv.
Bakgrund
Denna studie utgör en delrapport från ett större IFAU-projekt (Svenska och internationella erfarenheter av yrkesutbildning 1920 – 2000) där även andra aspekter på yrkesutbildningen behandlas, exempelvis dess samband med rörligheten på arbetsmarknaden och jämställdheten mellan könen.
Kontakt
För frågor hänvisas till författaren som kan nås på tel. 0733-46 24 51.