Ingen könsdiskriminering vid nationella prov
Pojkar har avsevärt lägre betyg än flickor på nationella prov i svenska, men detta beror inte på att de diskrimineras vid bedömningen, visar en ny rapport från IFAU. Rapportförfattarna finner dock att elevernas ordinarie lärare sätter 13 procent högre betyg än en lärare som inte känner eleverna.
Publicerades: 14 december 2010
Rapportförfattarna studerar det nationella provet i svenska på gymnasiet. De ordinarie lärarnas betyg jämförs med samma prov som avidentifierats och rättats av en annan lärare. Den lärare som rättade proven en andra gång fick en text som skrivits i ett ordbehandlingsprogram. Det var då inte möjligt att göra antaganden om elevens kön t.ex. utifrån handstil.
Flickorna hade högre betyg även vid avidentifierat prov
Flickorna hade i genomsnitt 15 procent bättre betyg än pojkarna när de ordinarie lärarna rättade proven. Flickorna behöll försprånget och fick även bättre betyg än pojkarna efter avidentifieringen. Rapporten finner därför inget stöd för att pojkar skulle få sämre betyg på grund av sitt kön.
Betydande betygsinflation
De lärare som rättade om proven utan att veta vem eleven var satte i genomsnitt 13 procent lägre betyg än de ordinarie lärarna. Andelen som fick de högsta betygen (VG och MVG) sjönk, och andelen som fick betyget icke godkänt var betydligt högre. Rapportförfattarna tolkar det som en betydande betygsinflation i de nationella proven.
Bakgrund
Rapportförfattarna har analyserat cirka 1 700 nationella prov i svenska B från 94 gymnasieskolor läsåret 2005/06. Det är den mest omfattande skriftliga delen av provet som analyserats, där eleverna väljer ett ämne och skriver en uppsats.
Kontakt
Om du har frågor är du välkommen att kontakta Björn Tyrefors Hinnerich på telefon 070-467 80 03 eller via e-post bjorn.hinnerich@ne.su.se