Inkomstskillnader verkar inte påverka hälsan

Sambandet mellan hälsa och inkomstskillnader

Det finns en hel del forskning från olika discipliner som menar att man får sämre hälsa av att bo i samhällen med stora skillnader mellan invånarnas inkomster, jämfört med samhällen med små skillnader. Vissa rapporter har t.ex. visat att effekterna av inkomstojämlikheter i USA skulle motsvara dödligheten i lungcancer, diabetes, trafikolyckor, HIV, självmord och mord. Att studera hälsoeffekter av inkomstskillnader är komplicerat eftersom det både kräver omfattande data om individer och metoder för att hantera att individer själva väljer var de vill bo, så kallad icke-slumpmässig sortering mellan bostadsområden. Det är något flera av de tidigare studierna saknat.

Inkomstskillnader har ingen effekt för den studerade gruppen

I den nya IFAU-rapporten följer författarna nyanlända flyktingar som kom att bo i olika kommuner i Sverige genom 1980- och 1990-talets placeringspolitik. Kommunerna har olika stor inkomstspridning och genom att studera individernas hälsa i områden med stor respektive liten inkomstspridning kan författarna ta hänsyn till metodproblemet med att individer med en viss hälsa och inkomst tenderar att bo inom samma område.

– Vi hittar inte några skillnader i hälsa beroende på om man bor i kommuner där inkomstspridningen är stor eller liten, säger Per Johansson som är en av rapportförfattarna. Vi tror att vi kan mäta den här effekten på ett bra vis genom våra unika hälsodata och genom att utplaceringen var i det närmaste slumpmässig.

Bakgrund

Analysen omfattar flyktingar som kom till Sverige 1990–1994 och var 25–60 år vid ankomsten. Hälsa mäts som sannolikhet att bli inlagd på sjukhus någon gång inom fem år efter ankomsten. Under 1985–1994 fick de flesta flyktingar inte välja sin första bostadsort utan placerades ut i kommunerna av myndigheterna. I praktiken var det ofta tillgången till bostäder som bestämde placering.