Inträdet på arbetsmarknaden sker allt senare

Stora förändringar under de senaste 20 åren

Sju av tio som föddes i slutet av 1960-talet hade sitt första riktiga arbete innan 21 års ålder. För dem födda i början av åttiotalet var denna siffra 45 procent. För nyanlända invandrare innebar också nittiotalskrisen att möjligheterna att börja arbeta försämrades dramatiskt. I denna grupp har dock återhämtningen varit förhållandevis stark, men skillnaderna i inträdestakt är stora beroende på varifrån man kommer.

Första jobbet ofta i serviceyrken

Restaurangbranschen är en inkörsport till arbetsmarknaden för både ungdomar och nyanlända. Det är också vanligt att unga har sitt första arbete inom handeln, medan nyanlända relativt sett oftare börjar arbeta i hälso- och sjukvården eller inom företagstjänster. Det allt senare inträdet beror inte på att de arbetsgivare som tidigare anställde unga och nyanlända har försvunnit. Istället har andelarna från dessa grupper sjunkit i de flesta branscher.

Kontakter och nätverk viktiga

Snabba övergångar mellan skola och arbete sker ofta till en arbetsgivare som man tidigare har sommarjobbat hos. Ungdomar börjar inte sällan arbeta tillsammans med någon av sina föräldrar, och nyanlända går i stor utsträckning in på arbetsplatser där det finns andra från deras eget ursprungsland. Dessa mönster visar att kontakter och nätverk är viktiga för inträdet på arbetsmarknaden.

Bakgrund och metod

Ungdomar och nyanlända följs från födsel/examen eller invandring fram till dess de har ett första mer varaktigt arbete. I data kan studier, arbete och inkomster för samtliga individer i åldrarna 16–65 år följas under perioden 1985–2003. Resultaten har tidigare publicerats i boken Fritt inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första arbetet (Välfärdsrådets rapport 2006, SNS Förlag).