Invandrade akademiker som lärare i den svenska skolan

De flesta arbetade som lärare ett år efter utbildningen

Ett år efter den tvååriga kompletteringsutbildningen vid Malmö högskola hade 75 procent arbete som lärare, antingen tillsvidareanställning eller vikariat med goda utsikter till fortsatt anställning. Undersökningen kan dock inte ge svar på vilken roll utbildningen spelade för anställningarna, jämfört med andra faktorer.

Flertalet var anställda på invandrartäta skolor. Samtliga grundskollärare hade jobb men bara hälften av lärarna med behörighet för gymnasieskolan. En kärvare arbetsmarknad för gymnasielärare, bristfälliga kunskaper i svenska, en annorlunda undervisningsstil samt kulturellt betingade skillnader nämndes som skäl av skolledarna. Att lärarna med gymnasiebehörighet var äldre än grundskolelärarna var en annan indirekt bidragande orsak – äldre lärare förknippades med en mindre benägenhet att tänka i nya banor. Samtliga lärare bedömdes dock som mycket ämneskompetenta.

Olikheter bemöttes med anpassning

Det som förvånade lärarna allra mest i mötet med den svenska skolkulturen var ansvarsfördelningen. De svenska lärarna ansågs ta ett för litet ansvar för elevernas lärande medan eleverna tog för litet ansvar för sitt uppträdande. Anpassning var det vanligaste sättet att möta det annorlunda. Att tydligt markera avvikande åsikter var en mindre framgångsrik strategi, att döma av hur lärarna själva beskrev sin arbetssituation och de omdömen som skolledarna gav.

Lärarna upplevdes främst som resurs för elever med utländsk bakgrund

Skolledarna lyfte fram invandrarlärarna som förebilder för invandrade elever. Lärarna upplevdes ha en roll som brobyggare mellan invandrade elever och föräldrar och den svenska skolan. Lärarnas egna reaktioner var inte lika entydiga: de mötte kritik från i första hand elever med utländsk bakgrund, bl a för bristande språkkunskaper.

Bakgrund och metod

Utbildningen startade 1999, på uppdrag av Malmö stad och arbetsförmedlingen i Malmö, och vände sig till invandrade arbetslösa akademiker med naturvetenskaplig inriktning. Syftet med utbildningen var att ge svensk behörighet som grundskole- eller gymnasielärare. Drygt 80 personer sökte utbildningen, 36 antogs och 28 fullföljde. Ett år efter att utbildningen avslutats intervjuades dels de 28 som hade fullföljt utbildningen, dels 17 skolledare vid skolor där lärarna var eller hade varit anställda. Dessutom genomfördes en enkätundersökning bland 170 skolledare i Sydsverige. Att antalet undersökta lärare är litet och undersökningen endast avser södra Sverige gör att man inte kan dra några generella slutsatser av resultaten, men de manar till eftertanke.