Invandrade med svensk utbildning har lägre lön än infödda

Personer med svensk bakgrund har högre lön än utrikes födda, även om dessa kommit till Sverige som barn och har lika hög utbildning. I en ny IFAU-rapport jämförs individer som alla fått sin högsta utbildning i Sverige men har olika bakgrund. Det visar sig också att det ofta är svårare för de utrikes födda att höja sina löner genom längre utbildning.

Publicerades: 17 april 2013

Författare: Katarina Katz, Och Torun Österberg, Och

Rapportförfattarna jämför utrikes födda som kommit till Sverige före 16 års ålder med individer som har föräldrar födda i Sverige. De finner att de som invandrat har lägre lön än de som har svenskfödda föräldrar, trots att båda grupperna har fått sin högsta utbildning i Sverige. Det gäller i hög grad dem som kommer från Asien, Afrika eller Latinamerika. Mönstret är dock inte entydigt. De största löne­skillnaderna finner författarna för dem som är födda i Turkiet och Sydeuropa, barn vars föräldrar oftast var arbetskraftsinvandrare. Skillnaderna är störst för män.

– Löneskillnaderna varierar mycket beroende på ursprungsland, säger Katarina Katz. Trots att de kommit hit redan som barn har flera grupper av invandrade män 5–10 procentenheter lägre lön än jämförbara infödda. Vi finner dock att det finns stora skillnader mellan länder och att generaliseringar som till exempel ”utanför Europa” kan vara missledande. Det är viktigt att vara specifik vad gäller födelseland, kön och utbildningsnivå.

Utbildning lönar sig sämre för invandrare

De som är födda utanför Europa har svårare än andra att höja sin lön genom längre utbildning. En man med svenskfödda föräldrar ökar t.ex. sin lön med 21 procent genom att studera ytterligare tre år, medan en person som invandrat från Mellanöstern får 15 procent mer. Kvinnor har genomgående lägre avkastning på sin utbildning än män med samma bakgrund.

 – Att de som är födda i låginkomstländer inte får lika mycket betalt för sin svenska utbildning är en viktig orsak till deras lägre inkomster, fortsätter Katarina Katz. De är oftare överutbildade, det vill säga har en högre utbildning än yrket normalt kräver, men det spelar inte så stor roll för lönen.

Metod och data

I rapporten studeras knappt 1,2 miljoner individer som var 25–49 år 2005 och antingen var födda i Sverige eller hade flyttat till Sverige före 16 års ålder. Månadslöner är omräknade till heltid. Författarna använder regressionsanalys med kontroll för ett stort antal individ- och jobbegenskaper separat för kvinnor och män.

Kontakt

Du når Katarina Katz på telefon 054-700 20 18 eller 0734-42 40 36; alternativt Torun Österberg på telefon 031-786 18 41.