Kollektivavtalad pensionering ökar i dåliga tider

När efterfrågan på arbetskraft går ner ökar sannolikheten att äldre personer får förtida tjänstepension. Fenomenet var särskilt vanligt inom den offentliga sektorn på 1990-talet då övertaligheten delvis löstes genom att pensionera äldre medarbetare i förtid. Sannolikheten att gå i förtida tjänstepension bland äldre offentliganställda ökade med cirka 12 procent då efterfrågan på arbetskraft minskade med 5 procent. Motsvarande samband finns inte i privat sektor.

Ersättningsgraden varierar med konjunkturen

Nivån på tjänstepensionen direkt efter pension är också högre då efterfrågan på arbetskraft är lägre än normalt. En tolkning är att den anställde och arbetsgivaren förhandlar fram en förmånlig avtalspension innan ordinarie pensionsålder för att få äldre medarbetare att sluta i förtid. Nivån på pensionerna är något högre också när branschen växer mer än normalt. En förklaring till detta mönster kan vara att tjänstepensionen används som belöning till äldre medarbetare. Om den anställde vill gå i förtida pension går arbetsgivaren till mötes för att ge en belöning för trogen tjänst.

Förtida tjänstepension kan ge samhällsekonomiska kostnader

Både för den anställde och arbetsgivaren kan det vara ekonomiskt rationellt att komma överens om förtida tjänstepension. Men ett problem är att den enskilde arbetsgivaren inte står för hela kostnaden av pensionsavgången. En förtida tjänstepension innebär en permanent minskning av arbetsutbudet, vilket blir en samhällsekonomisk kostnad då de pensionerades arbetsutbud kan vara värdefullt i framtida konjunkturuppgångar.

Bakgrund och metod

De flesta svenskar har tjänstepension, alla offentliganställda och de flesta privatanställda. Tjänstepensionen är ett tillägg till den ordinarie pensionen och regleras i kollektivavtal. I rapporten studeras sambandet mellan den aggregerade (sammanlagda) sysselsättningen på branschnivå och personers beslut att gå i pension. Det görs med hjälp av sammankopplade uppgifter om individer (LINDA-databasen) och sysselsättning inom branscher 1992–2000.