Kommunala arbetsmarknadsprogram har inte positiva effekter

Kommuner har främst organiserat program för ungdomar och arbetslösa socialbidragstagare. De studier som finns visar i regel att åtgärderna inte har varit effektiva. Problem kan i vissa fall ha uppstått när program genomförs, men även när program utförts enligt plan tycks effekterna utebli. Det finns dock ganska få utvärderingar av de kommunala programmen. Särskilt behövs det studier av program för arbetslösa socialbidragstagare.

Lokala prioriteringar i kommunernas fokus

Hur aktiva kommunerna är i arbetsmarknadspolitiken verkar bl.a. hänga samman med hur mycket möjligheter och ansvar de tilldelas av staten. Man kan även se att aktiviteten är högre om arbetslösheten är hög. En vänstermajoritet leder också till högre aktivitet, men bara i större kommuner. I det kommunala arbetet är ett lokalt och kommunalekonomiskt perspektiv viktigt. Mål som t.ex. en gynnsam befolkningsutveckling betonas, medan nationella riktlinjer prioriteras ned. Detta skulle kunna innebära ett problem för den centrala staten att styra arbetsmarknadspolitiken.

Intressekonflikter, men mest samarbete

Det finns vissa intressekonflikter mellan kommun och arbetsförmedling som kan innebära problem. Samtidigt samarbetar de flesta kommuner och arbetsförmedlingar relativt mycket och relationen är i regel god. Vi vet dock inte mycket om effekter av samarbete. Denna fråga borde studeras mer.

Bakgrund

Vid sidan av arbetsförmedlingarna är kommunerna en av de allra viktigaste lokala aktörerna i svensk arbetsmarknadspolitik. Kommunernas roll stärktes under 1990-talet, men har försvagats på senare tid. Rapporten sammanfattar intrycken från studier mellan åren 1990 och 2007. Utbudet av studier är begränsat och översiktens bidrag är därmed att ge vissa delsvar och identifiera kunskapsluckor. I rapporten diskuteras tänkbara effekter på effektivitets-, demokrati- och rättsstatsvärden av en förstärkt eller försvagad kommunal roll i arbetsmarknadspolitiken.