Kommunalt beredningsarbete kartlagt

Kommunpolitiker tar många beslut som påverkar vardagen. Hur ska t.ex. skolan organiseras? Vilka insatser ska erbjudas till arbetssökande med försörj­ningsstöd? Till grund för de politiska besluten ligger beredningsprocessen där tjänstemän bl.a. samlar in fakta, analyserar information, tar fram handlings­alternativ och presenterar dem för de förtroendevalda.

För få handlingsalternativ

Rapportförfattarna finner att beredningen i kommunerna ofta fungerar relativt bra enligt tjänstemän och politiker. Beredningen av miljöärenden upplevs fungera bättre än utbildnings-, arbetsmarknads- och kommunstyrelseärenden. Resultat i rapporten antyder att ett tydligare kunskapsläge inom miljöområdet är en förklaring till detta.

Men det finns också problem. Ofta saknas det t.ex. flera utredda handlings­alternativ.

– Nämndledamöterna får ofta bara ett alternativ att ta ställning till. Det ser väldigt många som ett problem, säger Martin Lundin. Möjligen kan det leda till att fullt rimliga beslut inte ens diskuteras i nämnderna.

Mindre makt, mer missnöje

Politiker som är i majoritet och har mer makt upplever att berednings­arbetet fungerar bättre.

– Inom arbetsmarknadsområdet tycker t.ex. 70 procent av majoritetspolitikerna att förvaltningen genomför analyser av hög kvalitet, medan bara 40 procent i oppositionen gör det. Ordförande eller vice ordförande i en nämnd är i regel också nöjdare än dem utan ordförandepost, fortsätter Martin Lundin.

Bakgrund och metod

Rapporten bygger på enkäter med över 700 förvaltningschefer och 700 politiker verksamma inom kommunstyrelser eller utbildnings-, arbetsmarknads- och miljönämnder, samt ett fyrtiotal besöksintervjuer med tjänstemän och politiker. Materialet har i huvudsak samlats in år 2010.