Kunskapslyftet kan ha gett manliga deltagare jobb och påverkat arbetsgivarnas rekryteringar

Kunskapslyftet påverkade inte inkomsterna men gav männen jobb

Studien antyder att de män som deltog i kunskapslyftet fick arbete i högre utsträckning än de som inte deltog, men utbildningen ledde inte till högre lön. För kvinnorna fanns inga effekter på vare sig sannolikheten att få ett arbete eller på inkomsten. Resultatet kan bero på att männen i högre utsträckning än kvinnorna läste kurser som värderades på arbetsmarknaden. Ytterligare en förklaring kan vara att de män som deltog var särskilt hårt drabbade av lågkonjunkturen på 1990-talet, vilket innebar att deras arbetsmarknadssituation förbättrades mer än kvinnornas när konjunkturen vände.

Kunskapslyftet kan ha ändrat arbetsgivarnas sökbeteende

En separat analys tyder på att den ökning av antalet personer med treårig gymnasieutbildning som kunskapslyftet medförde resulterade i en lika stor ökning av antalet lediga platser med krav på treårigt gymnasium, på bekostnad av lediga platser med lägre utbildningskrav. Arbetsmarknaden försämrades alltså för personer med kortare gymnasieutbildning än tre år.

Metod och data

Kunskapslyftets effekter på inkomstutvecklingen och sannolikheten att ha ett arbete undersöks med hjälp av statistiska metoder. Effekterna skattas genom att förändringen i de deltagandes löner respektive sysselsättningsstatus mellan år 1994 och år 2000 – alltså några år före respektive efter kunskapslyftet – jämförs med motsvarande förändring bland en kontrollgrupp av individer som inte deltog. Analysen baseras på ett slumpmässigt urval av 200 000 personer i åldrarna 25–55 år, födda i något av de nordiska länderna. Samtliga saknade treårig gymnasieutbildning i augusti 1997.

I rapporten studeras deltagare i kunskapslyftet med minst en termins och högst två terminers sammanhängande studier under 1997–98. För att ta hänsyn till att effekterna kan variera beroende på när studierna har bedrivits görs separata analyser för olika studieperioder. Detta leder emellertid till att antalet deltagare blir litet i de olika delanalyserna. Höstterminen 1997 är antalet deltagare som studeras som störst och uppgår till 225 individer. Dessa jämförs med en kontrollgrupp omfattande 38 670 individer.

Effekterna av kunskapslyftet på arbetskraftsefterfrågan studeras med hjälp av en matematisk modell, en så kallad allmän jämviktsmodell. I en sådan modell kan man beakta att en stor utbildningssatsning som kunskapslyftet inte bara kommer att påverka de deltagande individerna utan hela arbetsmarknaden. Det är troligt att arbetsgivare kommer att anpassa sig till den kraftiga ökning av utbudet på personer med treårigt gymnasium som kunskapslyftet medför och i ökad utsträckning ställa krav på just treårigt gymnasium när de söker folk. Detta kommer i så fall att leda till en sämre arbetsmarknad för dem som saknar treårigt gymnasium och väljer att inte delta i kunskapslyftet. Analysen genomförs genom att modellen stäms av mot situationen på arbetsmarknaden året före kunskapslyftet inleddes, dvs 1996. Därefter studeras effekterna på sannolikheten för arbete och på lönerna av att kunskapslyftet höjer andelen i arbetskraften med treårigt gymnasium och sänker andelen med mindre än treårigt gymnasium.

Mer forskning behövs

Kunskapslyftet pågick under åren 1997–2002. Resultaten i denna studie avser endast de som deltog i inledningen av kunskapslyftet, under 1997–98. Analysen baseras också på ett litet antal individer. För att möjliggöra säkrare slutsatser om kunskapslyftets effekter är det viktigt att studera även åren 1999–2002 och att utöka undersökningsgruppens storlek. Det är också önskvärt att analysera en längre uppföljningsperiod – i den här studien är uppföljningsperioden maximalt två och ett halvt år. Dessutom behövs mer information om deltagarna och resultatet av deras studier; här har endast uppgifter om vilka som deltagit i kunskapslyftet varit tillgängliga, inte om de har fullföljt studierna och erhållit treårig gymnasiekompetens.

Den statistiska analysen och analysen baserad på den allmänna jämviktsmodellen pekar också delvis i olika riktning. Medan den statistiska analysen inte ger några belägg för att kunskapslyftet påverkade deltagarnas inkomster tyder jämviktsanalysen på att deltagarnas löner bör ha ökat, i förhållande till de som inte deltog.

Den skillnad i effekter mellan män och kvinnor som framkommer i undersökningen behöver också studeras närmare. I allmänhet finner man nämligen att effekter av utbildningssatsningar och arbetsmarknadspolitiska program är mer positiva för kvinnor än för män.