Längre yrkesprogram gav lägre brottslighet bland pojkar

Högre utbildning kan minska risken för kriminalitet på flera sätt. Utbildning kan t.ex. stärka individens ställning och ge ökade möjligheter på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Att gå i skolan kan också minska risken för brottslighet genom att personen är sysselsatt och är i en miljö med större kontroll. Rapportförfattarna studerar vad som hände med brottsligheten vid en försöksverksamhet med förlängning av yrkesinriktade program på gymnasiet.

Tydliga effekter för pojkar under tredje året

Forskarna jämför elever som gått treåriga yrkesprogram med elever som gått tvååriga program. De finner att pojkar som påbörjade en treårig yrkesinriktad gymnasieutbildning fick en markant mindre risk att begå brott. Effekten syntes framför allt innan 20 års ålder och särskilt tydligt under det utökade tredje året i gymnasiet.

­­– En tolkning är att den mer strukturerade tillvaron i skolan minskar risken för brottslighet, säger Olof Åslund som är en av flera rapportförfattare. Även brott på helger minskade bland dem som gick i skolan ett extra år.

Risken att dömas för egendomsbrott minskade särskilt mycket. De som på grund av försöksverksamheten gick treårigt program istället för tvåårigt hade 4,6 procentenheter lägre sannolikhet att dömas för egendomsbrott inom femton år. Effekterna var tydligast bland de pojkar som hade relativt låga grundskolebetyg.

– Vi tycker att effekten på minskade egendomsbrott är stor, fortsätter Olof Åslund. Brottsfrekvensen i gruppen är relativt hög. Var tredje pojke på yrkesprogrammen dömdes för minst ett brott inom femton år efter att de börjat gymnasiet, främst trafikbrott eller stölder.

Ingen effekt för flickor eller på längre sikt

Kvinnor begår avsevärt färre brott än män, och bland flickorna syns ingen effekt av reformen, varken på kort eller lång sikt. Tidigare forskning har visat att fler elever hoppade av gymnasiet när det förlängdes till tre år. Studien finner inget som pekar på att avhoppen ledde till ökad kriminalitet, men i gruppen med störst sannolikhet att hoppa av syns inte heller någon minskning av brottsligheten till följd av reformen.  

Material och metod

Huvudanalysen omfattar 220 000 pojkar som började gymnasiet 1986–1990 och följer dessa till och med 30 års ålder. För att kunna undersöka effekter av längre utbildning studeras den försöksverksamhet med längre yrkesprogram som infördes gradvis i olika kommuner. Avidentifierade uppgifter om brottslighet kommer från lagföringsregistret och omfattar alla domar under åren 1985–2007.