Lärarlegitimation kräver stora insatser på skolnivå

Lärarlegitimationsreformen genomförs successivt i det svenska skolsystemet 2013–2018. Reformen innebär bland annat formaliserade krav på lärarnas utbildning och erfarenhet, samt att endast utbildade och legitimerade lärare får sätta betyg och tillsvidareanställas. Ett syfte är att stödja lärarnas professionalisering.

Kompetensutvecklande insatser vanligast

Legitimationsreformen gör att skolor och huvudmän ser behov av omfattande organisatoriska åtgärder. Sju av tio skolledare på de gymnasieskolor rapportförfattaren undersökt anger att de tillämpat eller kommer att tillämpa kompetenshöjande insatser för att säkerställa ämnesmässig behörighet. Fyra av tio skolledare svarar att de gör eller kommer att göra insatser för att säkerställa pedagogisk behörighet. Nyrekryteringar behövs också i vissa fall, liksom samordning med andra skolor huvudmannen driver.

Där legitimerade lärare saknas tvingas andra lärare, eller i vissa fall rektor, sätta betyg för klasser och undervisningsgrupper. Nästan hälften av skolledarna säger att de tillämpar eller kommer att tillämpa att annan legitimerad lärare får sätta betyg i grupper som undervisas av icke-legitimerad lärare. Nästan var fjärde uppger att rektor kan komma att sätta betyg.

– Att låta rektor sätta betyg står i motsättning till reformens intentioner, säger Magnus Frostenson som skrivit rapporten. Det lyfts också som ett bekymmer av de skolledare jag intervjuat.

Problem med obehöriga lärare i särskolan lyfts särskilt i intervjuerna.

Enkät och intervjuer med skolledare

Rapporten utgår från skolornas situation och bygger på en enkät till skolledare på samtliga gymnasieskolor i Sverige. Enkäten genomfördes oktober–november 2013. Svarsfrekvensen var 38 procent. De svarande är representativa sett till fördelningen av kommun-, landstings- och fristående gymnasieskolor samt kommunernas storlek. Det finns en något skev fördelning vad gäller skolstorlek där små skolor besvarat enkäten i mindre utsträckning.  Kompletterande intervjuer med 18 skolledare kring hur de hanterar lärarlegitimationsreformen på skolnivå genomfördes 2012–2014.