Lediga jobb, arbetssökande och anställningar - den svenska matchningsfunktionen

Matchningen på den svenska arbetsmarknaden

En bättre matchning mellan arbetssökande och lediga jobb bidrar bl a till lägre arbetslöshet, kortare vakanstider och högre sysselsättning. Ett viktigt mål för arbetsmarknadspolitiken är därför att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. För att bedöma matchningseffektiviteten behövs mått på hur pass bra matchningen fungerar. Ett sätt att skapa sådana mått är att skatta s k matchningsfunktioner. I den föreliggande rapporten har vi skattat svenska matchningsfunktioner för perioden 1991–2002.

Vårt huvudresultat är att nytillkomna arbetslösa verkar söka jobb både bland nya vakanser och jobb som varit vakanta en längre tid medan personer som varit arbetslösa en längre tid huvudsakligen söker bland inflödet av lediga jobb. Detta tyder på att de friktioner som förklarar att vi kan observera lediga platser samtidigt som vi har arbetssökande som inte får jobb sannolikt har mer att göra med heterogenitet bland arbetssökande och lediga jobb än med bristande information. Matchningen tar helt enkelt tid därför att det inte alltid finns en lämplig match i termer av kvalifikationer eller geografiskt läge.

Våra resultat visar, som förväntat, att antalet arbetslösa personer som får jobb ökar när inflödet av vakanser relativt antalet arbetssökande ökar. Andelen nya arbetssökande som får jobb inom en vecka skattas till mellan 20 och 30 procent. Våra skattningar visar också på att andelen programdeltagare och andelen långtidsarbetslösa bland de arbetssökande bidrar negativt till matchningen. Vi finner slutligen att studier som utnyttjat data mätta på låga frekvenser, exempelvis kvartal eller år, systematiskt underskattat betydelsen av antalet vakanser och antalet arbetssökande för matchningen.

Data och metod

Vi har skattat ett antal olika matchningsmodeller för att beskriva hur antalet personer som får jobb påverkas av antalet vakanser och antalet personer som söker jobb. Vi använder ett internationellt sett unikt datamaterial som ger oss möjlighet att genomföra analysen på veckodata. De data som använts täcker perioden augusti 1991 till och med oktober 2002.