Metodvalet viktigt vid skattningar av inkomsteffekten av utbildning: exemplet Kina

Resultat

Inkomsteffekten identifieras för olika kategorier av individer. Den genomsnittliga effekten på 43 procent är den inkomstökning som kan förväntas för en slumpmässigt utvald individ med gymnasieutbildning och genomsnittliga observerbara egenskaper.

För dem som själva valt att gå på universitet är den genomsnittliga inkomsteffekten högre, 51 procent. Skälet är att de som väljer att gå på universitet också är mest lämpade för universitetsstudier.

Även för dem som valde att inte studera på universitet är det möjligt att skatta den hypotetiska inkomstökning som de hade fått om de hade skaffat sig universitetsexamen. Deras inkomster skulle endast ha ökat med i genomsnitt 36 procent. Orsaken är återigen att individerna väljer rationellt utifrån sina förutsättningar: de som väljer att inte gå vidare till universitet har i genomsnitt sämre förutsättningar att bedriva universitetsstudier än de som faktiskt studerar där.

Metod

Metoden som används tar hänsyn till att utbildningens effekt på inkomst kan variera mellan olika individer beroende på såväl observerbara som icke observerbara egenskaper. Även valet att studera på universitet tillåts vara beroende av både observerbara individuella faktorer och individegenskaper som inte kan observeras.

För dem som väljer att gå på universitet utgörs inkomsteffekten av en summa av två delar. Den ena delen är den inkomstökning som en slumpmässigt utvald gymnasist skulle ha fått om han/hon valt att studera på universitetet. Den andra delen avspeglar icke observerade egenskaper som påverkar inkomsteffekten. Exempel på sådana icke observerbara egenskaper kan t ex vara ambitioner och studievana. För dem som väljer att inte studera på universitetet utgörs den hypotetiska inkomsteffekten av en motsvarande summa av två delar.

Den använda metoden lägger inga restriktioner på hur de icke observerade egenskaperna påverkar inkomsten för dem som har valt att studera på universitet respektive sluta efter gymnasiet. Att de icke observerade egenskaperna visade sig ha en positiv effekt på inkomstökningen för dem som valde att studera på universitet är alltså inte en följd av ett antagande utan ett resultat av den statistiska analysen. Motsvarande gäller för den negativa inverkan på den hypotetiska inkomsteffekten som noterades för dem som valde att inte gå på universitet: metoden utgick inte ifrån att de som väljer att avsluta sina studier med gymnasieexamen har mindre gynnsamma (icke observerade) förutsättningar för högre studier utan detta var något som visade sig i den statistiska analysen.

Data

Datamaterialet baseras på ett slumpmässigt urval av 4 250 kinesiska hushåll i sex provinser. Urvalet är från år 2000 och är gjort ur större städer. För samtliga hushållsmedlemmar finns det information om ålder, kön, utbildning, sysselsättningsstatus, yrke, yrkeserfarenhet, arbetsinkomst m m. För skattningarna av inkomsteffekterna av universitetsutbildning utnyttjas endast information om ungdomar som hade antingen universitets- eller gymnasieutbildning och dessutom inkomst av arbete. Totalt 587 individer uppfyllde dessa villkor. Av dessa hade 273 universitetsutbildning och 314 gymnasieutbildning.

Bakgrund

Avkastningen på högre utbildning är ofta mycket hög i utvecklingsländer, åtminstone i dem där det råder marknadsekonomi. Tidigare studier har visat på små inkomsteffekter av universitetsutbildning i Kina under 1980-talet och det tidiga 1990-talet. Den betydligt högre avkastning som redovisas i denna rapport förklaras enligt författarna dels av den nya bättre metoden, men framför allt av Kinas snabbt växande marknadsekonomi