Mindre hemarbete och mer yrkesarbete? – Gifta kvinnors arbetsutbud 1920–1990

Modernare bostäder och fler hushållsmaskiner har både gjort hushållsarbetet lättare och frigjort tid. Trots detta minskade inte hemarbetet i alla grupper under perioden 1920–1970. Utbyggnaden av barnomsorgen efter 1970 är en bidragande orsak till att yrkesarbetet ökade och hemarbetet minskade i alla grupper efter 1970. Det visar en ny rapport från IFAU.

Publicerades: 10 juni 2010

Författare: Lars Svensson, Och

Från mitten av 1940-talet ökade kvinnors löner i jämförelse med männens, vilket skapade incitament att träda ut på arbetsmarknaden. Moderniseringen av de svenska hemmen verkade i samma riktning, eftersom den innebar att samma mängd hushållstjänster kunde produceras med en minskad arbetsinsats. I rapporten skattas arbetsbesparingen till 35 % mellan 1920 och 1990.

Hem- och yrkesarbete 1920–1970

Olika grupper av gifta kvinnor reagerade olika när kvinnolönerna ökade. Gifta kvinnor utan små barn ökade sitt arbetsutbud och kunde tack vare det lättare hushållsarbetet minska hushållsarbetet successivt. Mödrar till små barn förblev i stor utsträckning hemarbetande och ökade i stället sitt hushållsarbete. Rapportförfattaren tolkar det ökade hushållsarbetet som ett sätt att minska statusskillnaden mellan betalt och obetalt arbete – ett slags försvar för hemmafrun. 1940-talets diskussion om professionalisering av hushållsarbetet för att likna lönearbetet var ett utslag av denna vilja. Att vara hemma skulle inte betraktas som fritid utan ett slags arbete.

Hem- och yrkesarbete 1970–1990

Genom den offentliga barnomsorgens utbyggnad och den nya familjepolitiken på 1970-talet blev det möjligt för alla kvinnor att yrkesarbeta och gränsen mellan att vara hemarbetande och yrkesarbetande suddades så småningom ut. Hushåll och arbetsmarknad var inte längre två separata sfärer och hemarbete på heltid kom att betraktas som tillfälliga avbrott i arbetslivet.

Informationen är hämtad från levnadsundersökningar

Produktivitetsökningen i hushållsarbetet har skattats utifrån information, främst från en rad levnadsundersökningar, om utbredningen av olika moderniteter (som t.ex. rinnande vatten och dammsugare) samt deras potential att spara tid. Resultatet har ställts mot förändringar i förvärvsintensiteten för kvinnor i olika åldersgrupper. Den studerade perioden är 1920–1990.

Kontakt

Vid frågor kontakta Lars på telefon 046-222 74 81 eller e-post Lars.Svensson@ekh.lu.se.