Nya metoder för att analysera osäkerhet vid utbildningsval

Vad beror det på att studenter som avslutat samma utbildning får olika inkomster när de börjar jobba? I en färsk rapport från IFAU redovisas nya metoder för att beräkna hur stor del av inkomstspridningen som beror på faktorer som inte kunde förutses innan utbildningsvalen gjordes.

Publicerades: 28 juni 2010

Författare: Flavio Cunha, Och James Joseph "Jim" Heckman, Och Salvador Navarro-Lozano, Och

Nya metoder

Ekonomisk teori antar att den som väljer utbildning väger kostnaderna för att utbilda sig mot förväntad avkastning, det vill säga framtida inkomster. För att beräkna dessa framtida inkomster behöver man veta något om den tänkta utbildningsnivåns medelinkomst och lönespridning. När man ska välja utbildning måste man därför dels göra en uppskattning av den inkomst man tror sig få efter utbildningen, dels beräkna hur säker denna skattning är. Det senare är beroende av vilken lönespridning som finns inom yrket. Ju mer osäkerhet som är förknippad med ett visst utbildningsval, desto mindre attraktivt antas det vara. Denna osäkerhet har använts som en delförklaring till varför inte fler amerikaner väljer att studera vidare på högskolan trots att det verkar som att många fler skulle tjäna på ett sådant val.

För att kunna studera hur stor osäkerheten är måste lönespridningen delas upp i saker som personerna själva kan förutse, och sådant som inte går att förutse. Hur mycket av lönespridningen kan inte förutses när utbildningsvalen görs, dvs hur mycket faktisk osäkerhet finns det? I rapporten presenteras nya metoder för att göra sådana beräkningar. Genom att analysera osäkerheten vid utbildningsvalen kan vi lära oss hur personer värderar medelinkomst relativt osäkerhet när de gör sina utbildningsval.

Osäkerheten har varit överskattad

I rapporten används metoderna för att undersöka valet mellan att studera på universitet eller inte. Metoderna används på registerdata för amerikanska vita män (NLSY79). Det visar sig att studenterna redan innan utbildningen började kunde förutse 60 procent av lönespridningen. Osäkerheten uppgår därmed till 40 procent av lönespridningen. Inkomstspridningen beror alltså inte framförallt på osäkerhet, utan på faktorer som var kända redan innan utbildningsvalen gjordes. Detta betyder att man tidigare har överskattat mängden osäkerhet. De som inte studerar vidare, och därmed accepterar en lägre medellön, undviker alltså inte lika mycket osäkerhet som man tidigare trott, viket kan tolkas som att ungdomarna är mer rädda för osäkerhet än vad tidigare forskning har antytt.

Working paper 2005:6 ”Separating uncertainty from heterogeneity in life cycle earnings” är baserad på en föreläsning vid Oxford University till hundraårsminnet av nationalekonomen Sir John R Hicks (1904-89) födelse.

Kontakt

Vill du veta mer kontakta Oskar Nordström Skans, tel: 018-471 70 79, e-post: oskar.nordstrom_skans@ifau.uu.se