Nya metoder för att mäta hur mycket eleverna lär sig i skolan

Vissa forskare hävdar att skillnader i människors kunskaper främst beror på olikheter i medfödd förmåga och att utbildning har mycket liten möjlighet att påverka elevers prestationer. Andra forskare menar att skolan har stor betydelse för människors kunskaper. Den här rapporten stödjer den senare uppfattningen. I genomsnitt medför ett års studier en förbättring av resultaten på olika kunskapstester med omkring 5 procent. Skillnader i exempelvis medfödd begåvning har också stor inverkan på människors kunskaper, men betydelsen minskar med utbildningslängd. Resultaten visar också att kunskapstillskottet i allmänhet är större vid lägre än vid högre utbildningsnivåer. Utbildning bidrar därmed till att allmänt öka människors kunskaper samtidigt som den minskar skillnaderna mellan personer med olika förutsättningar.

Bakgrund och metod

Om man låter personer med olika utbildningsbakgrund genomgå ett kunskapstest, finner man ofta att personer med längre utbildning får bättre resultat än personer med kortare utbildning. Frågan är om skillnaden i kunskaper orsakats av de extra åren i skolan eller om personer med längre utbildning skulle ha klarat sig bättre även med en kortare utbildning. För att mäta hur mycket skolan betyder för människors kunskaper är det viktigt att ta hänsyn till att personer med olika lång utbildning kan skilja sig åt i andra avseenden, exempelvis medfödd begåvning eller motivation. Dessvärre är många av de faktorer som påverkar människors utbildningslängd svåra att mäta.

Författarna Karsten Hansen (Northwestern University), James Heckman (University of Chicago) och Kathleen Mullen (University of Chicago) utvecklar två nya metoder för att mäta hur mycket utbildning påverkar människors kunskaper. Metoderna skiljer sig åt med avseende på när kunskapstestet genomförs samt hur skillnader i medfödd begåvning beaktas. Den ena metoden kan användas om kunskapstestet genomfördes när eleverna gick i skolan och det finns information om hur lång utbildning de sedan fått. Tanken är att jämföra personer som genomfört kunskapsprovet vid samma utbildningsnivå men som senare fick olika lång utbildning, för att eliminera skillnader i exempelvis medfödd begåvning. Den andra metoden kan användas om kunskapstestet genomförs när personerna avslutat sina utbildningar av olika längd. Idén är här att skapa en modell för utbildningsvalen för att försöka mäta skillnader i exempelvis medfödd begåvning, vilka sedan kan beaktas i analyserna. Båda metoderna prövas på amerikanska data och ger samstämmiga resultat.