Ojämlikhet i hälsa påverkas av ekonomiska förhållanden i tidig barndom

En aktuell fråga i den ekonomiska forskningen är hur individers hälsa påverkas av ekonomiska chocker – exempelvis lågkonjunktur eller att företag läggs ner – och om dessa har någon bestående effekt på hälsan. I denna studie analyseras hur samspelet mellan socialgrupp och ekonomiska omständigheter i tidig barndom påverkar dödligheten senare i livet: drabbar en lågkonjunktur lägre socialgrupper mer än de högre socialgrupperna? Tesen är att lägre socialgrupper dels drabbas hårdare av lågkonjunkturer, dels är mer utsatta vid chocker, till exempel på grund av att de har mindre ekonomiska marginaler eller lättare drabbas av sjukdom/ohälsa.

Historiska data från Holland

Författarna utnyttjar ett historiskt folkbokföringsmaterial från Holland där ett antal individer födda mellan 1815 och 1881 följs under sin livstid. Materialet innehåller bland annat uppgifter om när individen dör och faderns socialgrupp. Dessa individdata kopplas sedan samman med uppgifter om den ekonomiska konjunkturen i Holland. Överlevnaden för personer födda i en period av lågkonjunktur – givet att de överlevt de kritiska barnaåren – jämförs sedan med individer födda i en högkonjunktur. Analysen tar även hänsyn till konjunkturen under senare perioder av den tidiga barndomen och den allmänna ekonomiska utvecklingen under livet. Författarna visar också att födelsetalen inte påverkas av den ekonomiska konjunkturen.

Ojämlikhet i hälsa ökar i lågkonjunktur

Personer som är födda under lågkonjunkturer lever i genomsnitt kortare än de som är födda under högkonjunkturer, och den ökade dödligheten är större hos lägre socialgrupper. Det verkar alltså vara så att klassklyftor i hälsa stärks bland dem som är födda i lågkonjunkturer: För personer födda under 1824 års högkonjunktur är skillnaden i genomsnittlig livslängd 5 år mellan dem med högst respektive lägst social status, medan motsvarande skillnad för personer födda i recessionen 1830 är 8 år. Även om det kan vara svårt att dra direkta slutsatser för dagens Sverige utifrån dessa historiska data visar studien att individers långsiktiga hälsa påverkas av ekonomiska förhållanden vid födseln och att negativa hälsoeffekter är ojämnt fördelade i befolkningen.