Oklara effekter av höjd a-kassa på arbetslöshetstider

En utvärdering från IFAU av de höjda ersättningarna i arbetslöshetsförsäkringen 2001–2002 ger inte något klart stöd för att höjd ersättning leder till längre arbetslöshetstider.

Publicerades: 30 juni 2010

Författare: Helge Bennmarker, Och Kenneth Carling, Och Bertil Holmlund, Och

Studier av förändringar i a-kassan år 2001–2002

I rapporten utvärderas de förändringar av ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen som genomfördes 2001–2002. Reformerna innebar bland annat betydande höjningar av ersättningen för vissa arbetslösa och att ersättningen kan vara högre under de första 20 veckorna av en ersättningsperiod. I analysen utnyttjas att vissa arbetslösa inte påverkades av reformerna, medan andra fick en höjning på upp till 17 procent. Takten i vilken de arbetssökande får arbete jämförs mellan den grupp som påverkas av reformerna och den som inte påverkas, före respektive efter reformerna. Den studerade perioden sträcker sig från februari 2001 till januari 2003.

Olika effekter för män och kvinnor?

Enligt tidigare svenska studier leder en höjd a-kassa till längre arbetslöshetstider. Detta kan inte bekräftas vid en analys av de aktuella reformerna. För män finns dock en effekt efter 20 veckors arbetslöshet. Antalet arbetssökande som får arbete minskar då signifikant. Detta skulle kunna förklaras av att den höjda a-kassan inte ökar arbetslöshetstiderna direkt, utan först med en viss fördröjning. För kvinnorna är förändringen inte statistiskt signifikant, men tyder på att kvinnorna i och med höjningen av a-kassan tvärtom får kortare arbetslöshetstider. Skillnaden mellan män och kvinnor bör bli föremål för vidare studier. Bland annat bör man då ta fram ett dataunderlag som ger möjlighet att samtidigt ta hänsyn till den s k maxtaxereformen.

Kontakt

Vill du veta mer? Kontakta Helge Bennmarker tel: 018-471 70 88, e-post: helge.bennmarker@ifau.uu.se