Omfattande segregation i storstäderna

Stora skillnader mellan grupper

Nästan alla nationaliteter möter oproportionerligt många andra landsmän i sin vardag. De flesta invandrare möter också fler invandrade, relativt vad man skulle förvänta sig om samhället inte var segregerat. Men det finns också stora skillnader: Personer från östra Medelhavsområdet, Mellanöstern och Afrikas horn har en betydligt högre andel utlandsfödda grannar, arbetskamrater, skolkamrater och partners än andra grupper. Det gäller i både Stockholm, Göteborg och Malmö. 

Ekonomiska skillnader bara en del av förklaringen

Ursprungsland är den enskilt viktigaste faktorn när det gäller att förklara graden av segregation. En del av den etniska segregationen kan förklaras av socioekonomiska faktorer som utbildning och inkomst. Personer med högre utbildning och starkare ställning på arbetsmarknaden har t.ex. ofta färre invandrade i omgivningen. Men även om man tar hänsyn till inkomster och åldersstruktur finns boendesegregationen kvar. Inte heller segregationen på arbetsmarknaden kan helt förklaras av allmänna skillnader i utbildning eller yrkesinriktning. Invandrade personer som varit i Sverige länge har ofta lika många kontakter med andra utlandsfödda som de som nyligen har invandrat.

Hur är analysen gjord?

Rapporten studerar utvecklingen för hela befolkningen i de tre storstads­områdena under åren 1985–2006. Segregation mäts genom att studera om egenskaper hos grannar, kollegor, skolkamrater och partner skiljer sig syste­matiskt mellan individer med olika bakgrund. Innehållet i rapporten är till stora delar det­samma som i Segregationen i storstäderna, Välfärdsrapporten 2009, SNS Förlag.