Programmet Naturvetenskap och teknik för alla utvärderat

Rapportförfattarna studerar vilka effekter programmet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) haft på elevers kunskaper i naturvetenskapliga ämnen i årskurs 9. NTA introducerades i Sverige år 1997 och är ett experimentbaserat arbetssätt för grundskolan. Lärarna får utbildning och stöd av regionala och lokala NTA-samordnare. År 2015 används NTA i ungefär 130 av Sveriges kommuner.

Bättre provresultat i fysik, ingen skillnad i biologi och kemi

Författarna finner att NTA-deltagarna hade bättre resultat på nationella proven i fysik år 2009 och 2010 än jämförbara elever som inte deltagit i NTA.

– Effekten i fysik är betydande, säger Erik Mellander, som är en av forskarna bakom rapporten. Eleverna som haft NTA-undervisning presterar sju percentiler bättre än motsvarande elever på nationella provet. Det innebär t.ex. att om en elev som inte haft NTA presterar bättre än en fjärdedel av alla elever som skrev provet, så presterar en jämförbar NTA-elev bättre än en tredjedel av de andra provskrivarna.

Däremot fanns inga statistiskt säkerställda resultat för biologi och kemi.

– En förklaring kan vara att lärare som använder NTA har sämre förkunskaper i fysik, vilket stöds av andra studier, säger Erik Mellander. Tillgången till den extra hjälpen genom NTA är kanske mer betydelsefulla i fysik än i biologi och kemi, avslutar han.

Inga skillnader i betygsresultat

För kursbetygen i årskurs 9 fanns inga skillnader mellan deltagande och i deltagande elever för något av de tre ämnena. Tänkbara förklaringar till detta diskuteras i rapporten.

Data och metodaspekter att tänka på vid genomförande och utvärdering av liknande program

Utvärderingen av programmets effekter baseras på ett slumpmässigt urval av drygt 15 000 elever som skrev nationella prov i biologi, fysik och kemi år 2009 och 2010, varav drygt 1 000 elever hade deltagit i NTA. Med NTA-utvärde­ringens resultat som exempel diskuterar författarna också metodaspekter som är viktiga för utvärderingen av liknande program, som rättvisande jämförelse­grupper och standardiserade mått på studieprestationer.