Reformerna i sjukförsäkringen

Ännu har effekterna av de senaste årens reformer på sjukförsäkringsområdet endast i undantagsfall hunnit analyseras. I en ny IFAU-rapport diskuteras deras förväntade effekter utifrån tidigare forskning och nationalekonomisk teori.

Publicerades: 22 oktober 2010

Författare: Pathric Hägglund, Och Peter Skogman Thoursie, Och

Rehabiliteringskedja, steglös avräkning och rehabiliteringsgaranti

Den 1 juli 2008 infördes den så kallade rehabiliteringskedjan. Den innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga och rätt till sjukpenning kontrolleras vid bestämda tidsgränser. Insatsen verkar ha förkortat längden på sjukfallen. Framför allt har forskning visat ett ökat antal avslutade sjukskrivningar i samband med, eller strax innan, tidsgränserna.

Reformer som gör det mer ekonomiskt fördelaktigt för den enskilde att arbeta (t.ex. steglös avräkning eller jobbskatteavdraget) eller billigare att anställa en person som har varit sjukskriven (t.ex. nystartsjobb), kan motiveras utifrån teoretisk och empirisk forskning. Rehabiliterings- och samverkansinsatser som rehabiliteringsgarantin med kognitiv beteendeterapi och olika sorters behandling har däremot sämre stöd inom forskningen.

Yngre förtidspensioneras allt mer

Andelen unga mellan 16 och 29 år som får förtidspension har stigit dramatiskt. År 2008 beviljades t.ex. 100 procent fler förtidspensioner bland unga än under perioden 1994–99.

– Det här är ett stort samhällsproblem och möjligen kan de gymnasiereformer som genomfördes i början på 1990-talet, och som innebar att färre fullföljde gymnasiet, ha bidragit till den negativa utvecklingen via försämrade möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden, säger Peter Skogman Thoursie som är en av forskarna bakom rapporten.

Sjunkande sjukskrivningstal sedan 2003

Rapportförfattarna går igenom det stora antalet reformer som skett inom sjukförsäkringen under de senaste tjugo åren, och hur sjukfrånvaron har varierat under samma tid.

– Andelen som blev sjukskrivna och förtidspensionerade började sjunka redan år 2003, fortsätter Peter Skogman Thoursie. Det är förmodligen en effekt av Försäkringskassans strängare regeltillämpning, vilken inleddes i början av 2000-talet.

År 2008 nådde Sverige för första gången nästan samma sjuknivå som EU-genomsnittet (EU15), då andelen anställda som var frånvarande från arbetet en bestämd mätvecka sjönk från 2003 års toppnotering 4 procent till 2 procent.

En bidragande orsak till minskningen är sannolikt att Försäkringskassan blev en sammanhållen myndighet och att rättstillämpningen i och med det blev betydligt mer enhetlig över landet. Idag finns inte mycket kvar av den regionala variation som vi såg tidigare. Det är också troligt att minskningen i sjukskrivningarna delvis är en effekt av ett förändrat debattklimat i samhället, med en hårdare syn på fusk och överutnyttjande.

Kontakt

Om du har frågor kontakta oss på ifau@ifau.uu.se