Samband mellan invandrades egenföretagande och landsmän i banksektorn

De som invandrar till Sverige från länder utanför västvärlden upplever ofta att det är svårt att få lån och krediter för att starta och driva företag. Rapportförfattaren studerar hur företagandet bland individer som kom till Sverige runt år 1990 har påverkats av att det finns bankanställda från ursprungslandet i kommunen. Hon finner att en landsman inom banksektorn ökar sannolikheten för egenföretagande.

– Jag tolkar det som att det är något lättare att få lån om kreditgivare och kredittagare har samma bakgrund, och att det i sin tur får effekter för egenföretagandet, säger Tove Eliasson. ­ Banktjänstemannen får kanske bättre information om den sökande och företagsidén, och den sökande kanske får bättre information om hur processen går till.

Störst effekt för lågutbildade män i storstadsregioner

Effekten varierar mellan grupper. För dem som har en universitets- eller högskoleutbildning märks inga effekter, men för dem som har (motsvarande) en grundskole- eller gymnasieutbildning är effekten relativt stor. Sannolikheten att vara egenföretagare ökar till exempel med nära 14 procent för dem med grundskoleutbildning. Effekterna förefaller vara större i storstads­regioner än i andra delar av landet. Resultaten pekar också på en skillnad mellan kvinnor och män: att ha en lokal banktjänsteman från det egna ursprungslandet påverkar mäns egenföretagande, men studien finner inga effekter för kvinnor.

Metod och data

Rapportförfattaren studerar invandrare som kom till Sverige 1987–1991 från länder utanför västvärlden. Gruppen följs till och med 2003. De som anlände till Sverige som flyktingar vid den här tiden tilldelades en bosättningsort och det fanns begränsad möjlighet att välja. Analysen utnyttjar detta för att hantera de metodproblem som uppstår om individer med högre benägenhet för egenföretagande systematiskt bosätter sig i vissa typer av kommuner.