Sambanden mellan gymnasiebetyg och högskoleutfall

I Sverige används framförallt betyg och högskoleprov för att gruppera och rangordna sökande till högskolan. Rapportförfattarna studerar hur väl gymnasiebetygen förutsäger resultaten i högskolan. De undersöker hur antalet högskolepoäng per termin är beroende av hur lång tid det har gått mellan gymnasie- och högskolestudierna hos nästan 6 000 ekonomstudenter.

Efter tre års uppehåll försvinner sambandet mellan betyg och högskoleresultat

Rapportförfattarna finner att betygen bara ger information om hur det kommer att gå med universitetsstudierna för dem som börjar högskolan nästan direkt efter gymnasiet. Sambandet är svagt och minskar med tiden. Om det gått tre år eller mer mellan gymnasium och antagning finns inget signifikant samband kvar och betygen har tappat sitt prognosvärde.

– Det tycks finnas ett bäst före-datum på betygens prognosförmåga. Några år efter gymnasiet är det sannolikt andra saker än gymnasiebetygen som har betydelse för hur pass väl en student kommer att klara sina högskolestudier, säger Christina Wikström som är en av rapportförfattarna.

Vidare visar rapporten att sambandet mellan betyg och högskolepoäng är störst det första året på högskolan. Fem år in i högskolestudierna är sambandet svagare.

Data och metod

Rapportförfattarna följer 5 900 studenter som gick ett ekonomprogram vid svenska högskolor och universitet 1993–1996 och som antogs till högskolan olika lång tid efter avslutat gymnasium. Rapportförfattarna studerar betygens prognosförmåga genom att mäta korrelationen mellan gymnasiebetyg och antalet högskolepoäng upp till fem år efter antagningen.