Sambandet mellan individinkomster och utbildningsnivå i ett geografiskt område

Att jobba i områden med många högutbildade leder inte till högre inkomster

Studien undersöker sambandet mellan den genomsnittliga utbildningsnivån hos de sysselsatta i ett visst geografiskt område och en enskild individs arbetsinkomst. En enkel modell tyder på relativt starka effekter: ett års längre genomsnittlig utbildning i en kommun tycks vara förenat med 9 procent högre genomsnittlig årsinkomst för individer som arbetar där. Men detta beror inte på att lönen blir högre då den genomsnittliga utbildningsnivån ökar. Geografiska skillnader i branschstruktur, antalet sysselsatta i kommunen samt medarbetares utbildningsnivå kan förklara merparten av den beräknade effekten. Resultaten är inte känsliga för förändringar i den geografiska indelningen.

Utbildning och ekonomisk tillväxt

En potentiellt viktig idé för att förklara ekonomisk tillväxt är att individer delar med sig av kunskaper och färdigheter utan att få ekonomisk kompensation för det. En persons utbildning kan leda till ökad produktion och teknisk utveckling och till ökad lön för andra individer som får del av kunskaperna. Den privatekonomiska avkastningen av att utbilda sig är i så fall lägre än den samhälleliga avkastningen, vilket i frånvaro av subventioner leder till en för låg utbildningsnivå.

Metod och data

Rapporten baseras på information om 177 591 individer åren 1993 och 1998. Förutom deras primära arbetsställe har information om samtliga svenska arbetsställen och deras lokalisering använts för att beskriva sysselsatta individers utbildningsnivå i närheten av varje individs arbetsställe.