Samma kön och etnisk bakgrund på elev och lärare spelar roll för elevernas prestationer

Slutbetyg och provresultat

I den första rapporten studeras om skillnaden mellan slutbetyg och provresultat är systematiskt korrelerad med kön och etnisk bakgrund. Resultaten visar att både flickor och utlandsfödda generellt får högre slutbetyg än pojkar respektive svenskfödda med samma provresultat. Resultaten för flickor gäller i svenska, engelska och matematik i årskurs 9. För utlandsfödda gäller resultaten i svenska och matematik. 

Lärartypens roll

I den andra rapporten studeras om prestationsskillnaderna mellan pojkar och flickor, samt mellan utlandsfödda och svenskfödda, kan förklaras av andelen kvinnor respektive utlandsfödda inom läraryrket. Läraryrket domineras av kvinnor och andelen utlandsfödda lärare är mindre än andelen utlandsfödda elever. Resultatet visar att flickor presterar bättre på nationella provet om läraren är kvinna och att utlandsfödda presterar bättre på det nationella provet om läraren är utlandsfödd. Samtidigt verkar det finnas en motverkande effekt för flickor med avseende på slutbetyget: flickor får generellt lägre slutbetyg om läraren är kvinna, jämfört med pojkar med samma resultat på det nationella provet. Resultaten för både flickor och utlandsfödda gäller i matematik för elever i årskurs 9. Inga effekter hittas i svenska och engelska. Förutsättningarna för analysen i dessa ämnen är sämre än i matematik.

Data och metod

Registerdata över slutbetyg och provresultat mellan åren 2001–2005 används samt lärarregistret. I analysen kontrolleras för elevens kön respektive födelseland samt andelen kvinnliga respektive utlandsfödda lärare på skolan.