Sammanhållen grundskola gynnar barn till lågutbildade

Åren 1972–1977 infördes gradvis en sammanhållen grundskola i Finland (en s.k. enhetsskola). Tidigare fick barnen vid 11 års ålder välja mellan en längre studieförberedande eller en kortare, i praktiken yrkesförberedande, utbildning.

Prov under militärtjänsten

Rapportförfattarna studerar hur reformen påverkade resultaten på ett prov som genomförs under militärtjänsten. Provet görs efter någon månad och testar en rad generella förmågor. Provresultatet används för att välja ut vilka värnpliktiga som ska delta i officersutbildning. Värnpliktiga i de delar av landet som infört sammanhållen grundskola jämförs med värnpliktiga i delar som inte infört det. På så sätt mäter författarna olika skolsystems påverkan på elevernas kunskaper.

Barn till lågutbildade gynnades mest av grundskolereformen

I genomsnitt ledde reformen inte till några större förändringar i provresultaten i muntlig, matematisk och logisk förmåga. Barn till lågutbildade, dvs. barn till föräldrar som enbart gått grundskola, verkar dock ha gynnats av den sammanhållna grundskolan. Framförallt deras verbala förmågor, men även deras logiska och matematiska förmågor, förbättras av att gå den nya sammanhållna grundskolan. Barn till högutbildade lyckas i genomsnitt bättre på proven än barn till lågutbildade både före och efter reformen. Denna grupps provresultat påverkades inte av införandet av en sammanhållen grundskola.

Hur olika skolsystem påverkar elevernas kunskaper (och provresultat) har debatterats flitigt. Resultaten i rapporten tyder på att sammanhållna skolsystem har en försumbar effekt på den genomsnittlige elevens kunskaper. Men sammanhållna skolsystem minskar spridningen i kunskaper, eftersom resultaten bland barn till lågutbildade förbättras.