Sänkt alkoholskatt i Finland gav små hälsoeffekter på den svenska sidan av gränsen

Gränshandeln och den fria införseln av alkohol för privat bruk har gjort det svårare för ett enskilt land att använda punktbeskattning av alkohol för att motverka konsumtion. Mycket av den debatt som har förts har handlat om förlorade intäkter i samband med gränshandel. Rapportförfattarna analyserar istället vilka effekter den ökande gränshandeln av alkohol till följd av en sänkning av alkoholskatten i Finland hade på hälsa och produktivitet i Sverige.

År 2004 sänktes skatten på alkohol i Finland med i genomsnitt 19 procent. Skatten på sprit sänktes med 36 procent. I och med den finska sänkningen höjdes försäljningen närmast gränsen på den finska sidan och försäljningen vid de svenska Systembolagen sjönk. Netto ökade försäljningen i gränsområdet med ungefär 0,3 liter ren alkohol per person och år, totalt 8 000 liter.

Något ökad sjukfrånvaro

Samtidigt med den ökade konsumtionen ökade sjukfrånvaron något för dem som bodde inom en radie av tio mil från den finska gränsen. Sjukfrånvaron steg med 5 procent för män och 13 procent för kvinnor.

– Den sänkta finska skatten har bidragit till fler sjukfall och därigenom en lägre produktivitet i Sverige, säger Per Johansson. Ökningen är påtaglig, men i jämförelse med hur mycket sjukfrånvaron varierar i Sverige över tid är dock effekterna vi finner relativt små, fortsätter han.

Resultaten varierade inte särskilt mycket med ålder eller utbildning. Däremot finner man att effekten för sjukfrånvaro var större bland dem som hade en inkomst över medianinkomsten. Detta är i linje med tidigare studier som visat att gränshandel och inkomst hänger samman.

Ingen effekt på dödlighet och sannolikhet att bli inlagd på sjukhus

Rapportförfattarna hittar ingen statistiskt säkerställd effekt på dödligheten och sannolikheten att bli inlagd på sjukhus på grund av alkohol.

– Givet att effekterna är så pass små försvagas argumentet för att sänka alkoholskatten i ett land för att grannländerna sänker, säger Per Johansson. Finland fick mycket stora problem med alkoholskador och de alkoholrelaterade dödsfallen ökade stort. Sverige tappade visserligen skatteintäkter, men hälsoläget verkar utifrån våra resultat vara relativt stabilt

På grund av de stora negativa effekterna höjde Finland återigen alkoholskatten år 2008.

Metod

I analysen används data på individnivå för befolkningen i Norrbottens- och Västerbottens län 15–65 år samt uppgifter om alkoholförsäljningen från de statliga monopolen i Sverige och Finland. Effekten beräknas genom att jämföra regioner nära den finska gränsen med regioner längre bort från gränsen.