Sfi-deltagare har oftare jobb på lång sikt

Alla invandrade som saknar grundläggande kunskaper i svenska har rätt till sfi. Men långt ifrån alla deltar och undervisningen är omdebatterad och kritiserad. Den nya studien är den första långsiktiga uppföljningen av sambandet mellan sfi och framgång på arbetsmarknaden.

Sfi-deltagarnas situation stärks över tiden

Under de första åren i Sverige har de som inte deltar i svenska för invandrare (sfi) avsevärt högre sysselsättning och inkomst. Men sfi-deltagarnas ställning på arbetsmarknaden stärks över tiden. Efter fem år i Sverige är andelen i arbete lika hög i de två grupperna och efter tio år är den 5 procentenheter högre bland deltagarna. Sfi-deltagarna går successivt från låg- till medelkvalificerade arbeten. De som inte gått sfi och har ett arbete har dock både mer högkvalificerade och högavlönade arbeten under hela perioden.

Större skillnader för vissa grupper

Den jämförelsevis positiva utvecklingen för sfi-deltagare är tydligare för kvinnor än för män och också mer markerad för lågutbildade jämfört med högutbildade. De som börjar men aldrig slutför en sfi-utbildning har ungefär samma sysselsättning som icke-deltagarna på lång sikt.

Följer nyanlända personer i upp till tio år

Rapporten följer personer som kom till Sverige 1994–2003, från invandrings-året och upp till 10 år. För att ta hänsyn till andra faktorer som påverkar sysselsättning, inkomster, löner och kvalifikationsnivå i yrket, jämförs deltagare och icke-deltagare som liknar varandra avseende t.ex. ursprungsland, invandringstidpunkt, utbildning, ålder och kön. Datamaterialet omfattar uppgifter om hela den invandrade befolkningen i arbetsför ålder.