Skolvalsreform påverkade olika elevgrupper på ungefär samma sätt

Elevers resultat i skolan varierar mellan grupper med olika bakgrund. Elever vars föräldrar till exempel har högre inkomst, högre utbildning och minst en förälder född i Sverige har högre genomsnittsbetyg i årskurs 9, högre matematikbetyg och högre sannolikhet att slutföra en högskoleutbildning.

Rapportförfattarna undersöker om skillnaderna mellan grupper med olika bakgrund förändrades till följd av att det blev möjligt att välja mellan olika kommunala och fristående skolor år 1992. De jämför elever med olika många valmöjligheter före och efter reformen och finner att skillnader mellan grupperna påverkats mycket lite till följd av reformen.

– Vår tolkning är att de skillnader i valmöjligheter som skolvalsreformen gav upphov till på det stora hela inte tycks bidra till att det gått vare sig bättre eller sämre i skolan eller på arbetsmarknaden för de olika elevgrupperna. Elever med föräldrar som till exempel har lägre inkomster eller lägre utbildning klarar sig efter reformen varken bättre eller sämre relativt andra grupper, säger Karin Edmark som är en av rapportförfattarna.

Ett rikt datamaterial gör det möjligt att undersöka effekter av olika valmöjligheter

För att undersöka om ett stort antal skolor att välja mellan påverkar elevernas utfall konstruerar rapportförfattarna mått för hur många skolor som finns i närområdet före och efter 1992 års skolvalsreform. Genom att jämföra elever med olika många valmöjligheter kan man säga något om effekterna av skolvalsreformen. Elever som gick ut skolan innan reformen genomfördes används som en obehandlad kontrollgrupp i analysen. Datamaterialet består av registerbaserad information över alla elever födda 1972–1990, samt deras föräldrar.