Sociala och smarta individer lever längre

Tidigare forskning har visat på samband mellan inkomst, utbildning och mortalitet. Individer med låg inkomst och låg utbildning löper större risk att dö tidigt. Det finns flera möjliga förklaringar till detta. Rapportförfattaren studerar, med hjälp av data från den militära mönstringen, om intelligens och social förmåga kan vara bakomliggande faktorer för risken för förtida död. Slutsatsen är att både intelligens och social förmåga hänger samman med risken för att dö tidigt. Sambandet är starkast för social förmåga. Drygt 8 procent av de män som vid mönstringen bedömdes ha lägst social förmåga hade dött vid 45 års ålder, jämfört med under 2 procent av dem som bedömdes ha mycket god social förmåga.

– En del av skillnaden kanske kan förklaras av psykisk ohälsa och depression hos dem som bedömdes ha låg sociala förmåga, men de unga männen ansågs åtminstone inte ha så stora problem att de undantogs mönstringskravet, säger Mattias Öhman som skrivit rapporten.

– Att social förmåga är minst lika viktigt som intelligens för framgång på arbetsmarknaden har forskningen visat tidigare, fortsätter Mattias Öhman, men min studie visar att bristande social förmåga även har ett starkt samband med tidig död.

Inkomst och högre utbildning minskar risk för förtida död

Bland de som i vuxen ålder har en högre utbildning och en någorlunda hög inkomst finns inget samband mellan risken för förtida död och resultat vid mönstringen. Däremot är sambanden starka för andra grupper. Män som bedömdes ha låg social förmåga och senare fick låg inkomst har en betydligt högre risk att dö före 45-årsdagen.

– Med mitt datamaterial går det inte att förklara varför sociala färdigheter har ett starkare samband med förtida död än intelligens, eller varför det är inom grupperna låginkomsttagare och icke högskoleutbildade som de spelar mest roll. Individer med högskole­utbildning eller en tillräckligt hög lön har kanske bättre förutsättningar att undvika den typ av ganska speciella situationer och sammanhang som ökar risken för förtida död i Sverige, säger Mattias Öhman.

Data och metod

Fram till och med slutet av 1980-talet mönstrade nästan alla svenska män. Studien baseras på resultaten vid ett skriftligt test av individens intelligens (kognitiva färdigheter) samt psykologens bedömning av den sociala förmågan (icke-kognitiva färdigheter) för de män som mönstrade mellan perioden 1969 och 1983. Totalt ingår 692 303 män i åldrarna 18–20 år i studien. Mönstringsresultaten har kopplats samman med information om årlig inkomst, utbildningsnivå samt eventuellt dödsår. De yngsta männen har kunnat följas upp till 44 års ålder och de äldsta männen upp till och med 59 års ålder.