Stora skillnader i hur kommunerna utnyttjade skolplanerna

I samband med skolans kommunalisering, decentralisering samt mål- och resultatstyrning i början av 1990-talet infördes kommunala skolplaner. I dessa obligatoriska dokument skulle kommunerna lägga fast sina politiska ambitioner för skolan och vad kommunen skulle göra för att nå de nationella målen. Skolplanerna framhölls som ett av skolans viktigaste styrdokument och en förutsättning för att få målstyrningen att fungera.

Rapportförfattarna finner att alla undersökta skolplaner från början av 1990-talet nästan utan undantag innehöll en upprepning av de nationella målen. Anpassningen till det lokala sammanhanget var marginell.

– Till en början återupprepade kommunerna snarast de statliga målen, säger Carl Björvang som är en av rapportförfattarna. Tidigare forskning har visat att kommunerna saknade vägledning i hur de skulle utföra sitt nya uppdrag och det tycks ha inneburit att kommunerna inte arbetade aktivt med skolplaner som styrinstrument.

Stora kommuner växte in i uppdraget

I de stora kommunerna utvecklades arbetet med skolplanerna över tid. Runt år 2000 blev de stora kommunerna mer aktiva, skolplanerna blev längre, mer innehållsrika och kopplade till de kommunala behoven. Detta inföll ungefär samtidigt som staten började ge kommunerna mer vägledning och utvärdera kommunernas verksamhet genom kvalitetsredovisningar. I de små kommunerna fortsatte dock skolplanerna att vara korta, följa statliga dokument och sakna lokal anknytning.

– Vi ser en tydlig skillnad i utvecklingen mellan de små och de stora kommunerna. Om denna beror på skillnader i resurser, olika behov av samordning eller något annat, kan vi inte säga. Men studien tyder på att det funnits olika förutsättningar i kommuner av olika storlek, säger Katarina Galic´.

Material och metod

Rapportförfattarna studerar skolplaner från 18 kommuner i sex storleksgrupper under 1991–2009.  Fokus ligger på de delar i skolplanerna som handlar om skolans uppdrag att förmedla kunskaper.  Med hjälp av textanalys undersöker författarna hur den lokala skolpolitiken förankrats i nationella regleringar och lokala förutsättningar samt hur väl skrivningarna formulerats för att kunna ge skolan tydlig styrning. Kravet på kommunal skolplan togs bort år 2010.