Stort genomslag för grundskolans läroplan Lgr 11

Från och med hösten 2011 gäller läroplanen Lgr 11 för grundskola, förskoleklass och fritidshem. Läroplanen följer till delar en internationell reformtrend där syfte, innehåll och kunskapskrav är tätt sammankopplade och det tydligt framgår vad eleverna ska uppnå. Den svenska läroplanen avviker dock från den internationella trenden genom att den poängterar elevernas utveckling av kompetenser inom de olika ämnena medan andra länder i högre grad har fokuserat på generella, så kallade ”generiska” kompetenser. 

Mer klassrumsdiskussioner och mer styrning

Rapportförfattarna har intervjuat och genomfört enkäter med lärare i årskurs 6 och 9. Lärarna uppger själva att de har störst inflytande över undervisningens innehåll, men en majoritet anser också att läroplanen Lgr 11 styr i relativt hög grad. Läroplanen är viktig för hur lärarna tolkar sitt professionella uppdrag, hur undervisningen utformas och för arbetet med bedömning och betygssättning. Skolverkets kommentarsmaterial samt den egna och kollegornas bedömning är också av betydelse.

– Lärarna upplever sig mer styrda i dag och det tycks ställas större krav på struktur i undervisningen, säger Ninni Wahlström. Det här gäller särskilt lärare i årskurs 6, vilket troligen hänger samman med att de i och med reformen sätter betyg. Lärarna uppger också att det är mer diskussioner om krav och att mer tid läggs på såväl muntlig som skriftlig bedömning.

Ungefär hälften av lärarna tror att Lgr 11 kommer att bidra till att förbättra resultaten för både de egna eleverna och svenska skolor i stort. En nästan lika stor grupp tror inte att den nya läroplanen kommer påverka kunskapsresultaten.

Analys av text, intervjuer och enkät

Undersökningen bygger på analyser av policytexter, en enkätundersökning till 2 963 lärare som undervisade i åk 6 respektive åk 9 under hösten 2013, samt tjugo uppföljande intervjuer. Svarsfrekvensen i enkäten var 64 procent.