Svårt att genomföra lärlingsplatser för ungdomar

Ett arbetsgivaranpassat program för en utsatt målgrupp

Under 2006–07 fanns möjligheter för lågutbildade 20–24-åringar utan fullständigt gymnasium att ha en lärlingsplats inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen. Programmet var en del av ett större sysselsättningspaket och var tänkt att omfatta i snitt 3 000 deltagare per månad. Ungdomarna skulle kombinera vissa studier i kärn- och yrkesämnen med arbetsplatsförlagt lärande hos arbetsgivare med behov av personal. Programmet hade många likheter med den så kallade Vaggerydsmodellen, som är en metod för arbetsplatsförlagt lärande med det lokala näringslivets behov i centrum. Deltagarna var också tänkta att rotera mellan flera arbetsgivare i en ring.

Programinnehållet skilde sig från intentionerna

Lärlingsplatserna fanns t.ex. på telemarketingföretag, butiker, lager, inom industrin samt hotell- och restaurangbranschen. Programmets innehåll skilde sig från programbeskrivningen. Rotation mellan flera arbetsgivare och arbetsgivarinflytande i styrgrupper var sällsynt. Innehållet verkar ha varit ungdoms- snarare än arbetsgivaranpassat och många kände sig för på praktik hos arbetsgivare. Få ungdomar verkar ha studerat. Det fanns stora lokala och regionala skillnader i hur olika län genomförde programmet.

Svårt att rekrytera ungdomar till lärlingsplatserna

Programmet lärlingsplatser hade få deltagare. Istället för regeringens (mycket höga) mål med i snitt 3 000 deltagare deltog det första året cirka 600 i snitt per månad. Knappt 2 000 ungdomar deltog totalt. Intervjuade arbetsförmedlare och utbildningsanordnare beskriver målgruppen som mycket svårmotiverad. Det var svårt att få ungdomarna att delta i programmet och de var svåra att placera hos arbetsgivare. Ytterligare en bidragande orsak till det låga deltagarantalet var att lärlingsplatserna räknades in i arbetsförmedlingens mål att 70 procent av deltagarna skulle arbeta nittio dagar efter en arbetsmarknadsutbildnings slut. En låg andel i arbete efter lärlingsplatserna upplevdes äventyra länets måluppfyllelse. Vissa län eller arbetsförmedlingar tycks dessutom ha valt att inte genomföra programmet då de inte hade förtroende för metoden.