Svårt att hitta effekt på sysselsättningen av sänkta arbetsgivaravgifter i Finland
I en ny studie från IFAU studeras effekterna av ett finskt försök med sänkta arbetsgivaravgifter. Studien finner att ungefär halva sänkningen i arbetsgivaravgifter neutraliserades av ökade löner, medan det inte fanns några signifikanta effekter på sysselsättningen.
Publicerades: 22 juni 2010
Sänkt arbetsgivaravgift ledde till högre löner men oförändrad sysselsättning
Det finska försöket började den 1 januari 2003 då arbetsgivaravgifterna för privata företag sänktes med i genomsnitt 4,1 procentenheter i regioner med hög arbetslöshet (norra delen av Finland och vissa öar). Denna sänkning ledde till att lönerna steg mer i försöksregionerna än i andra regioner. Däremot hade sänkningen inte några statistiskt säkerställda effekter på sysselsättningen. Tidigare studier på området har funnit likartade resultat.
Varför inga effekter på sysselsättningen?
Genom sänkta arbetsgivaravgifter minskar kostnader för arbete och efterfrågan på arbetskraft förväntas öka. Vid givna löner borde också sysselsättningen öka. Men om de sänkta arbetsgivaravgifterna medför stigande löner kan effekten på sysselsättning utebli. Att den aktuella studien inte finner några effekter på sysselsättningen behöver inte betyda att sådana effekter inte finns, utan kan bero på att det är svårt att skatta dem med god precision. Det finska försöket var dessutom från början bara tänkt att vara treårigt, men förlängdes och pågår nu till slutet av 2009. Ett temporärt program kan förväntas ha mindre effekter på arbetskraftsefterfrågan än ett permanent då arbetsgivarna inte ändrar sitt beteende lika mycket som de skulle ha gjort vid ett permanent införande.
En jämförelse mellan liknande företag i olika regioner
Genom att jämföra löne- och sysselsättningsutvecklingen under 2000–2004 i privata företag i försöksregionerna med utvecklingen i liknande företag i jämförbara regioner kan författarna uttala sig om effekter av försöket med sänkta arbetsgivaravgifter. För att studera effekter på sysselsättningen och totala löneutbetalningar används företagsdata och för att studera effekter på löner används individdata. Antalet företag i försöksregionerna är 1 592 stycken, vilka jämförs med 4 265 företag i jämförelseregionerna. Då populationen är relativt liten är standardfelen förhållandevis stora.
Kontakt
Vill du veta mer, kontakta Roope Uusitalo på telefon: +358 9 253 573 35 eller via e-post: roope.uusitalo@labour.fi.