Svenskar är sjuka och finländare arbetslösa - skillnader och likheter i två välfärdssystem

År 2006 fick 13 procent av svenskarna och 9 procent av finländarna i arbetsför ålder sjukpenning eller förtidspension (sjuk- och aktivitetsersättning) på hel- eller deltid. Mönstret har varit detsamma i flera år – Sverige har en högre andel sjukskrivna. En förklaring kan vara den svenska möjligheten att få sjukförmåner på deltid, vilket står för en stor del av skillnaden mellan länderna.

Den svenska integreringen har både för- och nackdelar

Den integrerande politiken i Sverige kännetecknas utöver sjukförmåner på deltid av att funktionshindrade aktiveras med olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessa åtgärder riktade till funktionshindrade når 1,8 procent av den svenska befolkningen i jämförelse med 0,4 procent av den finska. En baksida av politiken är att höga ersättningsnivåer, möjlighet till deltidssjukskrivning och tillgång till särskilda handikappåtgärder skapar drivkrafter att klassa personen som sjuk eller funktionshindrad, vilket leder till överutnyttjande.

Tidsgräns och arbetsgivaransvar i sjukförsäkringen påverkar den finska sjukfrånvaron

Finska arbetsgivare har en betydande roll i sjukskrivningsprocessen både ekonomiskt och genom att de tillhandahåller företagshälsovård. Det skapar drivkrafter att hålla sjukfrånvaron nere, men gör det också svårare för funktionshindrade att komma in på arbetsmarknaden. Den finska ettåriga tidsgränsen för sjukpenning medför dessutom att personer utförsäkras, och dessa har svårt att komma tillbaka till arbete.

Omfattande statistik bakom studien

Rapporten ger en översikt av statistik och regelverk i sjuk- och arbetslöshetsförsäkring samt i arbetsmarknadspolitik riktad till funktionshindrade under 1993–2006. Data hämtas bl.a. från SCB, finska Statistikcentralen och Eurostat.