Svenskt medborgarskap och utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden

Utrikes födda som blir svenska medborgare har högre sysselsättning och årsinkomst än individer som inte är, eller ännu inte har blivit, svenska medborgare. Gruppens ställning på arbetsmarknaden stärks dock redan åren innan de byter medborgarskap, vilket inte ger något entydigt stöd för att det är bytet i sig som stärker utrikes föddas ställning.

– Kanske är bytet en del av en mer långsiktig plan att etablera sig i Sverige och beslutet att ansöka om medborgarskap en del av en strävan att förbättra ställningen på arbetsmarknaden, säger Mattias Engdahl. Om enbart medborgarskapet i sig bidragit som en dörröppnare till arbetsmarknaden skulle vi ha förväntat oss att ställningen stärks först efter bytet av medborgarskap och inte innan, menar han.

Sambanden är starkare för dem med låga inkomster och för grupper med låg sysselsättningsgrad.

Äktenskap och byte av medborgarskap

Analysen pekar också på att utrikes födda från vissa grupper av länder gifter sig i större utsträckning i samband med att de blir svenska medborgare, vilket tyder på att det finns ett samband mellan att bli medborgare och beslut om att bilda familj.

Bakgrund, data och metod

Det finns flera skäl till att förvänta sig att nyblivna medborgares ställning på arbetsmarknaden skulle kunna stärkas. Till exempel är det möjligt att medborgarskapet i sig har ett positivt signalvärde, det vill säga att arbetsgivare uppfattar det som fördelaktigt att en individ har valt att bli medborgare.

Analysen bygger på svenska data för perioden 1990–2009 och innefattar cirka 450 000 individer. Datamaterialet innehåller information från inkomst-, sysselsättnings- och befolkningsregister. Individernas arbetsmarknadssituation följs över tiden och utfallen för de som byter medborgarskap jämförs med de som ännu inte har blivit medborgare och de som förblir utländska medborgare.