Varför har personer med liknande utbildning olika inkomst?

Inkomstskillnader brukar förklaras av intelligens

Inkomstskillnader mellan individer med till synes likadana utbildningar förklaras traditionellt av individens kognitiva förmåga och mäts med intelligenstest. Men icke-kognitiva färdigheter som hög social kompetens, pålitlighet, hög självuppfattning etc är personliga egenskaper som också kan vara värdefulla för individens karriärmöjligheter och löneutveckling. I rapporten undersöks om skillnader i kognitiva och icke-kognitiva färdigheter förklarar skillnader i inkomst.

Men även social kompetens och självuppfattning påverkar

Barn med högre intelligens och självuppfattning har högre inkomst som vuxna. Om elevens resultat på intelligenstestet ökar med en fjärdedel av genomsnittsresultatet (en standardavvikelse) ökar den framtida inkomsten med cirka fem procent. I jämförelse med intelligenstestet är effekten av hur eleverna uppfattar sin förmåga, i förhållande till sina klasskamrater, hälften så stor. Självuppfattningen mäts med hjälp av intervjuer i sjätte klass. Vid mätningen av effekten har hänsyn tagits till att intelligens och självuppfattning kan påverkas av individuell mognad och uppväxtförhållanden, samt att individernas självuppfattning kan förändras över tid. Resultaten är desamma för kvinnor och män.

Intelligenstest, intervjuer och individdata

Analysen bygger på ett representativt urval av drygt 3 000 pojkar och drygt 3 000 flickor som gick i sjätte klass läsåret 1979/80. Dessa testades med hjälp av intelligenstest i sjätte klass och deras självuppfattning undersöktes samma år med hjälp av intervjuer. Uppgifter om familjebakgrund samlades också in. Individerna har sedan följts från tidiga tonår och framåt. Effekterna på inkomsterna mättes år 2001 med hjälp av regressionsanalys. De mått på intelligens och självuppfattning som används justeras för ålder och familjebakgrund. Som kontrollvariabler ingår utbildning och yrkeserfarenhet.