Värnskatten leder till lägre arbetsinkomster

Högre skatt på arbete kan påverka arbetskraftsdeltagande och arbetad tid men också arbetsinsats, viljan att ta på sig nya arbetsuppgifter och incitament för vidareutbildning eller flyttning. Alla dessa anpassningar leder till förändrade arbetsinkomster.

Skattereformer under 1990-talet

En viktig skatteförändring i Sverige under 1990-talet var införandet av den så kallade värnskatten 1995, dvs. höjningen av den statliga skatten från 20 till 25 procent. En annan förändring var införandet av två marginalskatteintervall för den statliga skatten år 1999 (20 respektive 25 procent). Rapportförfattarna studerar hur högre marginalskatter för höginkomsttagarna påverkar individernas arbetsinkomster.

Negativa effekter på mäns arbetsinkomster

Resultaten visar att värnskatten har negativa effekter på mäns arbetsinkomster: mäns arbetsinkomster minskar på lång sikt med mellan 1 och 3 procent om marginalskatten för höginkomsttagare höjs med 5 procentenheter. För kvinnor finns inga statistiskt säkerställda effekter.

Relativt små effekter på statens finanser

Ett avskaffande av värnskatten har en direkt negativ effekt på statsinkomsterna. I den mån reformen leder till ökat arbetsutbud kommer den direkta effekten att motverkas av växande inkomster och därmed större skattebas. När skattebasen växer ökar också intäkterna från arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Resultaten i rapporten tyder på att ett avskaffande av värnskatten har relativt små effekter på statsfinanserna.

Metod

Modellen som författarna använder tar hänsyn till en rad faktorer utöver förändrade skattesatser, bl.a. det lokala arbetsmarknadsläget, utbildning och civilstånd liksom generella makroekonomiska faktorer. Hänsyn tas också till att det finns ett ömsesidigt samband mellan inkomster och skattesatser. Data för ett mycket stort antal individer i åldrarna 20 till 59 år används.